torsdag 1 juli 2010

35 sekunder...

35 sekunder efter att jag landade på huvudet med en smäll startade godissuget. Genast började jag kolla efter något jag kunde stoppa i munnen och jag planerar för den ena sötsaken efter den andra.

Jag började tänka på mord, våldtäkter, orättvisor i största allmänhet och landade i tanken att livet kanske inte är så jäkla gott egentligen? Ja det är enkelt när man har flyt att sitta där på sina höga hästar och ge folk råd och tips om hur de ska meditera och tänka positiva tankar för att Universum ska föra ens talan.

Lika illa är det när man sätter sig i den andra båten och tänker att alla andra mest glider runt på bananskal och här sitter jag i skiten. Att faktiskt missunna andra människor ett ögonblick av skratt, ett ögonblick av glädje.

Det är semestertider, solen skiner från en klarblå himmel och folk går praktiskt taget nakna på gatorna; det är ju nästan omöjligt att tänka mörka eller onda tankar då; livet flyter på... Men någonstans där kan också tanken på morgondagen gro. En liten tagg som sitter djupt i hjärtat.

Som rädslan av att inte duga; eller att vakna upp en morgon och inse att man inte längre är älskad. Då kan det ju vara bra att veta att det faktiskt är ditt liv. Det var du som styrde båten...