fredag 31 december 2010

Thailand

Dekadens. Och en stor portion självdistans.

tisdag 14 december 2010

Förberedelser

Nu drar det snart mot varmare breddgrader och jag lovar jag ska njuta av min välförtjänta semester. Alla timmar av planering och diskussioner kommer nu att mynna ut i värme, salta hav och vila. Och det vet väl alla att på semestern ska man vara lycklig!

måndag 13 december 2010

Fly me to the moon...

Jag känner mig trött och sliten, tror jag behöver åka på resort och vila upp mig några veckor.

Sanning och säga tror jag knappt mina ögon att jag faktiskt är här och nu. Jag har sån resfeber att jag håller på att hoppa ur skinnet.

Magknip

Note to self 1: Cheeseburgare, pommes och cheddarcheese-dip som lunch klarar jag inte av utan att få magknip. Och det är en killer!

Note to self 2: Minimeal från McD is da shit när man ska ut och handla utan att göra av med några pengar.

måndag 6 december 2010

Gilla läget...

Det finns ju en del som förespråkar positivt tänkande nästan in absurdum. Att man alltid ska möta vardagen med ett brett leende och "fånga dagen". Och så nånstans där så ska man ha mål för framtiden som liksom uppfylls av bara farten för att Universums energier samverkar i ens favör. Ungefär som: "Tack vare att jag förlorade alla mina pengar och blev utfattig så fick jag lära mig den här viktiga läxan:... "

Jag vet att jag försöker anamma ett positivt tänkande då och då. Men idag kom det som en blixt från en klar himmel, till mig när jag stod på ett tåg som fastnat i ett växelfel. Jag hade aldrig varit där jag är om jag inte aktivt engagerat mig i mitt liv och tänkt att no way in hell, tänker jag acceptera att vara en lågavlönad överutnyttjad löneslav.

Jag har nog i ganska många tillfällen varit duktig på att ta för mig när chanser har kommit i min väg, hoppat på projekt och aktivt arbetat på att anpassa mig själv så att jag har kunnat passa in i olika sammanhang, lärt mig saker och ting och slipat på sidor som inte har varit sådär jättefina och ganska vassa. Blivit mjukare men samtidigt slipad och slimmad.

Utan mitt driv och djävlar anamma hade jag inte blivit överviktsopererad. Det var jag som aktivt gick till sjukhuset och bokade en tid, lånade pengarna och la mig under kniven.

När jag var opererad lärde jag mig steg för steg att äta igen. Frukost, lunch, middag och mellanmål däremellan. Det var gånger när jag var så illamående, mådde som en räv och tänkte att jag orkar inte mer, jag drar nåt gammalt över mig och struntar i det här.

Jag hade kunnat sätta mig ner och accepterat 65 kilos övervikt och tänkt att det var en viktig livsläxa och att det fanns nåt att lära där. Men jag gjorde aldrig det. Dag ut och dag in drömde jag om mitt liv som det kunnat vara. Och en dag fick jag nog och bestämde mig för att aktivt ändra historiens gång..

Och det känns sweeet....

fredag 3 december 2010

Lycka!

Tänk att man blir såhär lycklig av lite nip tuck... Kan verkligen rekommenderas som motivationshöjare.

Jobbmässigt är det här agnarna sållas från vetet...

torsdag 2 december 2010

Så fokuserad!

Just nu använder jag så mycket såna delar av mig själv och min hjärna, skrymslen och vrån som har sovit en lång period och som jag är ovan vid att använda att jag känner nästan hur hjärnan kokar och jag får hjärnsläpp och hybris och känner mig otroligt stressad om vartannat. Jag är således ganska mycket avskärmad från det som är mitt vanliga liv. Mycket mer än jag brukar.

Jag som alltid alltid alltid längtat efter att i så stor utsträckning vara mig själv hela vägen ut, på jobbet, med mitt barn, hemma, socialt, är mer separerad än någonsin i de olika tårtbitarna av mig själv. Det är inte heller så att de olika delarna är som kommunicerande kärl med varandra. Nä sitter jag på möte finns det inte en chans att jag kan sköta sociala bitar. Att prata med jobbet när vi äter middag hemma är också oförskämt.

Så tro mig när jag nu skanderar att jag verkligen längtar i varenda cell till torsdag om två veckor då jag flyger utomlands och landar i mer än tre veckor. I en och samma person. Jag!