torsdag 21 april 2011

Påskrus

Nu har pengarna rullat så lyckan är väl nästan gjord? Ja det är nästan skrämmande vilken effekt shopping har på mig. Och jag är ju den ende för det var helt tomt på stan. Alla andra har en massa mer grundläggande behov tillfredställda eftersom de valde att gå i kyrkan och gå ut i naturen i stället.

Ska bli skönt när jag åker ner till Småland idag skärtorsdag för jag antar att alla blomsniffande fågelskådare håller sig borta från vägarna.

Kvalitetstid

Näe, livet är inte svartvitt! Inte ens mitt. Fram emot veckoslutet kan jag upplysningsvis berätta att jag nu tinat upp lite grann och i dag åker jag ju till Småland så no more problems.

Jag har lärt mig en sak den här veckan: Om man spenderar tid med en annan människa är det ens jävla skyldighet att spotta ur sig vad man vill ha ut av relationen. Att efteråt komma och klaga på att man inte spenderar kvalitetstid ihop när man suttit och stirrat på varandra i tio timmar är alltså inte godkänt! Om det är sex man vill ha (låt oss säga att det är så fallet är)… så är det alltså inte godkänt att sitta och gnöla över att bilen inte startar, grannen är dum eller att pengarna inte räcker till räkningar. Då är det förförelse vi talar om här och då tycker jag såhär: Var ärlig! Säg att jag vill att vi har sex.  Och under förförelse så gör man lite grann som man är tillsammans med vill. Detta kan innebära att man måste sitta och lyssna på en monolog om rådande klädmode eller se på skräckis eller Big Brother.

 

Vårdepp

Jag har inte skrivit nåt blogginlägg på sista tiden, dels för att jag har varit totalt under isen. Dels för att jag fortfarande ruttnar på min nya bloggsituation som innebär att jag inte kan publicera fina bilder som visar min sinnesstämning eller får mig på bättre humör.

Jag har drabbats av total allergi tillsammans med ett slags sjukdomstillstånd där jag är konstant trött, ingen ork och drabbas av hostattacker trots att jag inte är förkyld. Dårskapet började dessutom veckan med att äta gamla antihistamintabletter som gjorde att jag somnade stående. Sen kan jag inte längre hänge mig åt godisätande och tröstshopping för jag vill verkligen inte förstöra mina goda förutsättningar efter operationen. Men jag kan berätta för den oinvigde att belöningscentrat i huvudet definitivt inte triggas igång av icke-shopping, att se pengarna försvinna på tre sekunder efter att lönen har kommit samt tanken på att inte kunna äta som man vill igen.

Så det är total natta med andra ord.

Ja roligare än såhär blir det inte så glad jävla påsk!

måndag 4 april 2011

Knappt medelålders

Att vara sådär sen med allt man ”ska” göra som att börja förvärvsarbeta med lön och skaffa barn och man, gör ju att i alla fall jag, mentalt känner mig väldigt ung och knappt ens alls medelålders. Jag har ju dessutom tillbringat mycket av min vuxna tid med 60 kilos övervikt med allt vad det innebär, vilket gör att det är lätt att känna sig pånyttfödd nu efter mina operationer. Dessutom har jag ju en sexåring och jämför man sig med alla hans kompisars föräldrar så har jag knappt nått mitten på livet.

Därför är det ett bekymmer för mig att inse att jag faktiskt är lite äldre. Och att livet inte alltid går i precis den riktningen som man vill. Det har nämligen visat sig att sambons brorsa inte är frisk utan tämligen allvarligt sjuk (vilket jag tror man är om läkarna vill byta ut en klaff i hjärtat). Sen har en väninna som jag ytligt umgicks med för nåt sekel sedan dött efter en tids sjukdom. Jag läste hennes dödsruna i SvD. Då ryser jag en hel del. Tänk att gå ur tiden inte bara med en liten rad i en dödsannons utan faktiskt en halv sida om ens bedrifter…

Så… å ena sidan vill man ju väldigt gärna fira och glädjas åt att man faktiskt lever och är frisk. Å andra sidan inser jag att det nu är viktigt att faktiskt ta hand om sin hälsa så att man får leva riktigt riktigt länge. För i min värld är jag ju inte ens halvvägs…

Flygpost

Jo såhär var det…

I måndags kändes det ungefär som att jag aldrig mer skulle le igen. Inte ens nya kläder skulle kunna få mig på gott humör. Och så hittade jag en helt fantastisk blus som jag provade. Och oj! Den satt verkligen som en smäck! Jag kände leendet i mungipan, men insåg samtidigt hur kortvarigt det skulle bli. När använder man en sån? Och med tanke på priset så skulle det bara bli en onödig dyr sak i garderoben.

På måndagsnatten kunde jag inte somna. Jag låg och vände och vred på mig. Det var först på tisdagen som mina kolleger fick mig att inse att jag i tanken redan ägde blusen. Så då bestämde jag mig för att gå och köpa den. För att upptäcka att den var tvärslut… Nån timmes surfande senare insåg jag att jag fick buda den från Staterna. Resten av veckan satt jag som på nålar för jag tänkte att snart måste jag väl ändå få ett mail som talar om att de skickat blusen.

När jag kom hem i fredags så låg avin på byrån. Insåg ganska snart att de flugit hit min blus från USA. Ekonomisk idiot som jag är så blev blusen en smula dyrare än vad jag hade tänkt mig… Men den är min och hänger nu fint i garderoben.