Vänj dig inte...

I svenskan idag kunde jag läsa om vad svenska folket önskar sig mer av, och det var ju en härlig läsning eftersom det mesta folk önskar sig ledighet och speciellt mer tid med sina nära och kära. I artikeln kunde man också ögna (för jag orkade inte läsa) att man hoppades på att folk inte skulle hänga upp sina liv på saker...

Det är väl egentligen inte bra vad man än hänger upp sitt liv på som tyder på ensidighet? Om man lever för att spela spel så blir man isolerad, äter fel och kanske ensam? Om man lever för att äta god mat och goda drycker blir man tjock. Om man lever för att träna kan man få skador och bli sjuk. Och så vidare.

Anledningen att det här ämnet berör mig är att jag vacklar mellan att å ena sidan tycka att livet är en fantastisk saga där det du vill ha kan bli verklighet och the sky is the limit. Samtidigt som jag ibland undrar att vad gör jag här? Vad går livet liksom ut på?

Om jag går upp i mitt barn och ägnar honom jättemycket tid och leker och pratar så blir han tillslut nästan alldeles odräglig. Han börjar domdera och leva runt med mig och han tar saker och ting för givna och tjafsnivån blir högre eftersom han börjar vägra göra saker och ting (som att tvätta sig och äta ordentligt). Och samma utveckling ser jag ju hos de unga vuxna som förgyller min vardag måndagar klockan åtta.

Om jag börjar räkna på mina framtida inkomster och hur mycket pengar och utrymme jag har för möbler och renovering och bil så inser jag att det är först år 2020 som jag kommer att kunna sitta i ett helt kök och njuta av ett bad i ett badkar. Om jag hoppar över semestrar och diverse klädinköp. Då får jag som en klump i bröstet och ifrågasätter min tillvaro.

Av olika anledningar vet ni att jag har svårt att gå in för att njuta av glass och godis. Jag gick den vägen en gång förut och den var liksom inte riktigt rätt för mig. Om man säger så.

I övrigt ska jag ligga med samma man resten av livet...

Förresten har jag ägnat så mycket tid åt att bygga på min familj att min minusflex nått taknivån... Tjoho!!!