När jag stiger upp sådär riktigt tidigt, så jag är uppe innan det känns som att världen har kommit i ordning, när det är som att jag är ensam kvar i världen; då irrar tankarna i huvudet. I dag har jag blivit avundsjuk på en släkting som avslutar sin tre månader långa semester i Thailand och som nu ska hem och jobba. Han har tanken att jobba ihop pengar och stanna ett år nästa gång. Det fick ju igång mina tankar ganska rejält, ska erkännas. Samtidigt som jag går runt i vårt hem och tänker att jag skulle vilja ha en himla massa saker (mest bra förvaring till alla saker) så när jag en önskan att bara dra iväg och njuta av livet utan några måsten. Så börjar tankarna formas i huvudet och jag börjar få en ganska tydlig stråle av ljus som lyser in i min kropp, som någonting klart som tar tag i mig. Jag ryser vid tanken, men tänk att ta tjänstledigt en stund och åka omkring hela familjen... Njuta av livet. För visst är det fint med snygga kläder och det senaste i modeväg. Att omge sig med hightec och fina möbler och gamla antika vaser. Men hur mycket betyder egentligen tingen?
I ärlighetens namn är det tingen som gör livet lättare för en som betyder något. Diskmaskinen, micron, kylskåpet och gossens bärbara dvd-spelare. Men de har vi ju redan.
Just nu så håller jag faktiskt på att undersöka om det är möjligt att leva på lönen utan att leva över sina tillgångar varje månad, samtidigt som jag behåller ett ganska tufft sparmål. Det går väl sådär första månaden. Bland annat så tycks det vara totalt omöjligt att få ner kostnaderna för vad man stoppar i sig varje månad. Det är fan inte klokt; varför äter man för tusentals kronor på en månad? Trots att jag försöker laga det billigaste som finns i affären så landar ändå notan för mat på flera tusen?
Men skam den som ger sig. Februari var en testmånad; mars kör vi av bara fan. Då ska minsann matkostnaderna minska! Känns ju lite roligare att tänka på en tremånaders tripp än att äta och slänga mat för tusentals kronor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar