Verklighet?

Just nu går jag omkring med en overklighetskänsla. Det är ungefär som att jag inte riktigt är i min kropp. Jag har frusit så länge nu så det känns som att jag inte ens är här. När jag vaknade i morse och kollade på termometern och insåg att det var -20 grader, så tänkte jag: "Jaha?"

Två timmar senare när jag kom till jobbet var jag totalt utan förnimmelse och känsla i fötterna men det kändes ändå som att jag inte är här. Som att solen skiner ute på det vita i en parallell verklighet.

Jag blev dock ganska äcklad av det där som jag fick i brevet som jag öppnade. Det går fortfarande rysningar längs hela min kropp när jag tänker på det obehagliga som ligger där. Jag vill liksom bara lägga en pizza över hela skrivbordet. Men så är det borta och jag känner mig avstängd.

Är det bara jag som har fingrar som istappar.? Som fryser in i märgen så man bara vill stänga av hela funktionen, kroppen? Mina fötter skriker därnere nånstans men innan dess så finns det mage, bak, lår, baksidan på låren, knävecken och vaderna att frysa om.

Nä idag är det inte jag som sitter här framför skärmen utan min robot. Jag själv ligger kvar hemma under mina två täcken i mitt varma och mörka sovrum...