fredag 4 juni 2010

Huvudbry!

Jag funderar på hur man resonerar om man tycker att man är sjuk för att man har kronisk värk; men samtidigt springer man flera kilometer varje dag, tränar inför Göteborgsvarvet, bakar till sig själv och halva släkten, åker på resor hit och dit, seglar och städar och sköter om en familj med tre barn och alla klädinköp, tvätt och hämtning och lämning.

Men man är för sjuk för att jobba?

Jag önskar att någon kunde förklara ekvationen för mig!

4 kommentarer:

Per Penning sa...

Det kallas mygel eller fusk. Ingen gillar en fuskare.

troi sa...

Men är den som myglar medveten om att den är en myglare eller tycker den på fullt allvar att den har rätt att vara borta från produktionen?

Per Penning sa...

Tror det handlar mer om vilken moral personen har. Vi är vana i Sverige att det går att bete sig så här. Det är först då det blir en konsekvens (=pengarna försvinner) det sker något. :)

Susanne sa...

Självklart är den som myglar fullt medveten om vad den gör. Går det så går det. Håller med Per Penning det handlar om moral eller kanske snarare brist på sådan. Själv skulle jag kunna bli sjukskriven idag pga förslitningar, artroser och diskbråck om jag vill. Men jag vill göra rätt för mig så länge jag orkar stå på benen och det tror jag gäller för de flesta, i alla fall hoppas jag det.