En av mina största brister, eller åtminstone mest störande brister; är att jag mer än gärna ger mig in i vilket projekt som helst full av självförtroende. Det kan handla om allt från att bygga kök, skriva ett impulshanteringssystem eller skriva århundradets samtidsroman. Ja det är väl ingen brist i sig; men mitt i alltihopa så kan jag få jordens kallaste fötter och nästan svettas över att det ser så dåligt ut eller att det jag håller på med ändå inte ändrar något och är totalt meningslöst. Som nu. Vi håller på att testa ett impulshanteringssystem som jag ansvarar över och jag blir helt kall när jag inser att de där enkla rubrikerna och texterna som jag och arbetsgruppen svettats över låter helt knäppiga. Eller åtminstone precis lika hemska och korthuggna som de lät innan vi klåpade runt i dem med våra storslagna idéer att de skulle bli lätthanterliga.
Pust.
Just nu har jag inget självförtroende alls att fortsätta. Och ja, jag skäms!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar