Jag läste något så otroligt bra utav en människa som jag beundrar väldigt mycket. Det här med att fatta beslut och sedan inte vända sig om. Jag vet aldrig någonsin om jag gör rätt eller om jag fattat rätt beslut. Visst ibland kan det finnas en magkänsla där, men för det mesta så svävar jag runt i rymden med mina beslut. Viktlös liksom. Och då är det lätt att bestämma sig för att vänta istället med att fatta avgörande beslut. Det hela brukar leda till att någon annan fattar dem åt en och så blir det ändå inte som man tänkt sig.
Så jag bestämde mig för att göra upp med min rädsla och ångest och inte låta det vara så många lösa tåtar hängande efter mig och det jag bestämmer. Det visade sig att det tog inte så många minuter sen var det mesta fixat. Det innebär att det mesta av det där svarta otäcka som jag känner faktiskt är mina egna hjärnspöken som flaxar omkring.
Jag kom i alla fall en bit på väg i går och idag. I går tog jag fram träningskläderna och idag packade jag ner dem i en väska. Men jag tog inte väskan till jobbet för jag visste att idag skulle jag ändå inte träna. Nu tycker jag att det är synd att väskan är hemma för jag hade kunnat dra ner och göra ett pass bara för att...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar