Det kan ibland tänkas att det är lätt att gömma sig bakom ett papper, en ansiktslös kopia och ge enkla besked, en stämpel och så är det slut och avklarat. Lagt bakom sig.
Men det är aldrig så lätt. Och om jag kunde skulle jag skydda och rädda hela världen. Jag hörde dina tysta tårar i telefon när jag ringde med mitt negativa besked. Jag försökte förklara och din röst var så mjuk. Du är ung och du kommer att resa dig. Detta kommer att vara ett minne som du bär med dig en liten stund. Jag hoppas att det du såg var min hand, som sträcktes ut mot dig. Från en medmänniska till en annan.
Men lätt? Nej, det blir det aldrig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar