Energitjuv.

Ännu ett gnälligt inlägg. DU behöver inte läsa...

Vintern har varit fan så lång och det har varit kämpande med pengar, tid och förhållande. Jag har förmodligen haft och har fortfarande en långvarig järnbrist. Den långa vintern har varit kall och omänsklig.

Det är fortfarande kallt när jag står ute och väntar på bussen, eftersom våren vill dra ut på saker och ting.

Jag försöker därför kämpa mig till lite glädje. Jag blåser på de små enstaka kolen som ligger i ett hörn för att få lite värme, få till en eld, men det pyr lite lojt.

Du har helt enkelt inte rätt att komma med ditt gnäll och förvänta dig att jag ska orka med det också. Livet i ditt sällskap innebär bara förpliktelser och väntan och stöta och blöta skit i det oändliga. Ditt velande och trånga sinne har förmodligen lett till att den enda ljusglimten som fanns i sommar nu är borta. Snart är jag också borta.