Tankar en onsdagsmorgon.

Jag antar att jag har PMS nu. Jag glufsar i mig precis hela tiden. Godis, kakor, glass och popcorn.

Jag har insett att jag borde ha en PMS-garderob som borde bestå utan 70% av kläderna, eftersom jag har för-PMS, PMS och så efterdyningar på sisådär en vecka.

Egentligen är det bara någon dag per månad som jag mår sådär toppen att jag vill sätta på mig nåt snyggt och tajt. Men när jag går ut och handlar vill jag må så hela tiden och därför blir kläderna tunna och tajta.

Just nu känner jag mig också så väldigt trött på folk som tycker att man ska vara som man är. Jag tycker nämligen inte alls så. Jag stretar varje dag emot min naturliga personlighet.

Om jag var jag skulle jag nämligen stänga av klockan på morgonen och dra täcket längre upp på huvudet. Sen skulle jag inte stå framför spegeln med tre olika fuktighetskrämer och därefter en foundation och kajal. Jag skulle nog egentligen bara borsta tänderna hjälpligt. Sen jag gick till frisören måste jag dessutom lägga lite tid på håret. Min naturliga person vill det inte alls.

Morgonen skulle jag starta med en kopp kaffe och godis. Förresten jag tror att om jag egentligen skulle följa mitt hjärtas röst skulle jag vilja starta morgonen med en feting och southern comfort.

Jag skulle slänga på mig en säck.

Min naturliga personlighet skulle sedan ägna sig åt shopping, förmodligen en massa sex med främlingar men ännu hellre zappandes framför tv-n med ett täcke över sig.

Så, alla ni naturliga människor därute, förstår ni vad jag kämpar emot varje dag? MIG!