Den unnar jag mig nu! Men med undantag av några fadäser som bland annat innebar att taxichauffören bjöd mig på resan har jag fixat det jag skulle fixa. Barnen åt köttfärslimpa som om det var det godaste som någonsin serverats. Gossen, som i normala fall bara äter pasta hemma, deklarerade högt och tydligt att han minsann älskade brunsås med lingonsylt i. Han var min duktiga hjälpreda med att duka borden och ta hand om gästerna när de anlände. En utomordentlig värd!
Så har jag varit på bedömning och steg ett har avlöpt positivt. Nu väntar en ny bedömning och jag är inte lika nervös, för stället jag var på motsvarade precis alla mina förväntningar. Och se! Inga sjukdomar har dykt upp ännu!
Förresten så är det ju dag ett i mitt nya liv. Livet som viktopererad...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar