Jag börjar bli väldigt less på det här! Det är bara jobb, jobb och jobb hela tiden. Visst jag låg på en filt i lördags och lapade sol hela dagen i Mulle Mecks lekpark. Men gårdagen?
Så fort jag bokar ett möte som är för mig, bara för mig och ingen annan så genast är dagen helt fullkladdad med saker och ting som jag måste göra för andra. Och det hjälper inte att säga nej. För ska jag säga nej är det till just de sakerna jag faktiskt vill göra...
I dag kommer jag att flänga som ett torrt skinn. Det kommer ju att lösa sig, men kvar står jag med en ond satans nacke. En värk som går upp i skalpen och trycker mot hela bakhuvudet. Jag kan knappt röra huvud och kropp åt olika håll.
I dag ska jag i alla fall mitt emellan alla andra måsten på en ny bedömning. Köttet ska vägas och mätas och har jag en jäkla tur så får jag en okej-stämpel i pannan. Annars får jag som vanligt stå i skamvrån och skämmas som den idiot jag är...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar