Jag blev mer och mer frustrerad ju längre in i labyrinten jag kom. De stängda dörrarna blandades med evighetslånga dialoger som var helt ointressanta, ja näst intill outhärdliga.
fredag 21 maj 2010
Pratade med pappa.
Jag hade ett långt samtal med pappa igår. Jag hade väl aldrig trott att jag skulle säga det här, men det var skönt att prata med honom för han har en del vettiga åsikter. Sen är han inte sådär svenskt tråkig och säger nej, så kan man inte göra. Nej, min pappa är visionär och i hans värld är allt möjligt. Dessutom tror han på sin avkomma på ett fantastiskt inspirerande sätt! Jag blev glad och kände mig lugn och i dag tror jag att jag har ett litet hum om hur jag ska göra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar