I går när jag skulle åka från jobbet var jag så extremt sugen på lakrits. Eller en bacon och ostkorv. Jag var sugen, men ännu inte hungrig. Så tänkte jag; vad är det värsta som kan hända? Klart att jag överlever om jag inte äter, men vad skulle kunna hända? Så jag avvaktade helt sonika, satt där på pendeltåget hem och det hände ingenting...
Jag insåg där och då att jag faktiskt överlever utan att stilla mitt begär efter någonting.
Nu är det väckt igen. Jag har ätit en stilig sopplunch och hela jag skriker efter lakrits. Det har nog ingenting att göra med att jag just nu vantrivs i min jobbsituation. Jag vill skrika rakt ut; ge mig inget mer!
Nu har jag bestämt mig för att jag ska köra njutningsprincipen: först ska jag göra de här tre sista sakerna, sen ska jag gå ner och sätta mig i massagefåtöljen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar