Jag blev mer och mer frustrerad ju längre in i labyrinten jag kom. De stängda dörrarna blandades med evighetslånga dialoger som var helt ointressanta, ja näst intill outhärdliga.
tisdag 31 mars 2009
Jag saknar dig, Tina
I lördags reste du vidare.
Jag går runt i tillvaron och känner mig onaturligt stum. Tänker ibland att du är här, runt omkring mig. Jag känner också hur glad och tacksam jag är som fortfarande har livet. En stor gåva.
2 kommentarer:
Stooor tröstkram till dig troi!
Tack Minna, jag känner att idag behöver jag nog lite tröst....
Skicka en kommentar