Visserligen kräks jag över bygget precis just nu. Men det börjar likna något och jag tror faktiskt att om bara elektrikern dyker upp och gör sitt jobb så kan jag steka köttbullar i helgen och sen var det ju det här med blandaren...
När jag öppnade paketet igår så fick jag en smärre chock. Jag bara satt och stirrade framför mig och jag kan faktiskt inte svära på om jag ville börja gråta eller skratta. Men en sak förstår jag; jag och paket är ingen bra kombination för jag blir ta mig tusan alltid besviken när jag öppnar paket. Men den här gången tror jag tog priset. För kranen är en JÄTTE!
Vårt kök kommer att bli jättefint med fina skåp, en nätt diskbänk och en snygg träskiva. Och en jätteblandare. Det är ungefär som en vacker kvinna med en jättekran i ansiktet. Eller en smärt ung man med jätteballe. Jag har varit inne och kollat bilden på nätet en sådär fem-sex gånger för att kolla men det går inte att se att den ska vara så där stor. Den ser liten och nätt ut. Men så står det "caféblandare". Och ja, jag skulle nog säga att här ligger den betydelsebärande delen på "café". Ett café av storleken flygplatsrestaurang i Bryssel där det flyger en sådär femtiotusen människor som alla vill dricka kaffe och få en skvätt vatten ur en enorm blandare som står på disken. För där skulle den nog passa in. Inte på mina 84 kvadratmeter. I morse när jag vaknade var den fortfarande lika stor.
Och så har den femtioelva armar och skruvar och saker som ska installeras efter alla konstens regler och därför så kollade jag och sambon varandra och var på ett ögonblick överens om att han får faktiskt ringa rörmokaren så att vi får lite professionell hjälp.
Just nu känner en ganska stor del av mig känslan av att jag skulle tagit de där pengarna jag la kontant på köket och köpt en resa till nåt varmt land istället. Misär kom tillbaka! Allt är förlåtet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar