Jag blev mer och mer frustrerad ju längre in i labyrinten jag kom. De stängda dörrarna blandades med evighetslånga dialoger som var helt ointressanta, ja näst intill outhärdliga.
tisdag 5 oktober 2010
Förlåt
Förlåt förlåt förlåt förlåt förlåt. Det var inte meningen att såra dig när jag skällde på din pappa i morse. Den dag jag går tar jag dig naturligtvis med mig. Du är mitt hjärta. Jag är hemma när du kommer hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar