Jag mår ganska mycket bättre nu och jag har varit uppe på benen en del och gått och skrotat en del. Det är skönt att kunna ta saker och ting i sin egen takt. Inte så kul att hela tiden vara beroende. Jag får ju hjälp och jag är tacksam på alla sätt och vis. Samtidigt är det skittufft att behöva be nån om minsta lilla skitsak. Men det är ju övergående. Så svälj lite stolthet bara.
Nu är sambon och Lilleman ute (åh vad jag njuter när jag vet att han är med sin pappa, att de gör saker ihop) på äventyr och själv lyssnar jag på Queens of the Stoneage och funderar på livet.
För det här med att ta bort 4,5 kilo hud är inte bara av godo. Faktum är att över magen är jag tjockare nu än jag var förut. Detta innebär att jag kan ju inte ha mina kläder. Ja ni tror nog att jag skämtar och jag har själv tänkt att de som säger så överdriver, men jag hade ett helvete när jag skulle klä mig i nåt annat än mjukisbrallor i går. Kan nån förklara för mig hur man kan se smalare ut men ändå vara större och dessutom, som lite grädde på moset vara krokig? Ja det är roligt att vara mig just nu.
Så fort jag äter eller dricker spänner det i hela magen och det känns som att jag ska gå upp i sömmarna. Så jag äter mindre nu. Vilket gör att jag känner hur jag blir skitsur inombords. Alltså sådär lite småtjurig. Ändå är jag i nuet och eftersom jag är en nyfiken jäkel så vill jag inte vara nån annan stans. Jag vill vara här och nu! För hur skulle jag annars få lyssna till bra musik, ligga i en skön säng och skriva på min älskade iPhone? Nä just det! Lätt att glömma bort sånt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar