Den senaste tidens utveckling med allt som hänt har verkligen eroderat ner mitt självförtroende till nästan ingenting. Jag känner mig som en stor lort nästan utan existensberättigande. Ungefär som att jag förtjänar inte riktigt att finnas, eller jag får finnas men då får jag anpassa mig.
Just nu verkar hela mitt liv gå ut på att finnas för att stryka alla människor medhårs. Till priset av att jag själv känner mig stressad och inte får en lugn stund. Jag skulle just här och nu bara vilja ha lugn och ro. En liten ruta där jag kan dra mig tillbaka utan att anpassa mig. Utan att folk är sura och griniga och låter sina egon gå ut över mig.
Peace?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar