Sista lovdagen och idag skulle vi göra massor. Vi skulle kolla matning av hajar på museum, köpa kuddar och underställ och gå och bada på Eriksdalsbadet. Jag sitter i soffan och dricker morgonens första kopp kaffe när jag hör hur Lilleman spyr i sovrummet... Det lilla vatten som han druckit idag har kommit upp snabbt igen. Men jag kollade huvud och nacke så det är varken hjärnskakning eller hjärnhinneflammation. Ingen feber...
Så det har blivit en låååång dag framför TV-n och han har inte svarat på tilltal: "Det går inte att prata med ont i munnen och kräks i magen," säger min lille tappre gosse. Å ena sidan hoppas jag att han är frisk imorgon för han har verkligen längtat till dagis och kamraterna. Men en annan sida tänker; "var sjuk..." Jag vill inte till jobbet...
Egentligen borde det vara förbjudet med ledighet, eller varför blir det värre för varje gång man har varit lite ledig? Alla tankar på att sitta på kontoret känns nu så otroligt långt borta.
I dag var jag superduktig och åt frukost utan att dumpa och drack te och någon timme senare så börjar hela kroppen skaka som i konvulsioner och jag vet att blodsockret har droppat ner till årslägsta. Jag skakar mig ut i köket och värmer rester på kyckling, rotgrönsaker i ugn och rödvinssås. Äter i hungriga klunkar och slänger sen på mig skor och jacka och går till affären och köper godis. Hem och äta och så somnar jag gott i soffan till nån engelskas härligt sövande röst. Vaknar av att gossen undrar när vi ska ut och köpa kuddar...
Yeah right! I´m so on the right track... Men jag håller faktiskt på att lära mig att dricka vätska igen. Jag har ju nästan slutat med det de senaste åren...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar