I går somnade jag ovaggad, samtidigt eller före Lilleman när jag lagt honom. Sen kom den store och väckte mig. Hamnade framför TV-n och började se Gangster. Men kände att jag hade svårt att hålla mig vaken för den var rätt trist. Så låg jag i sängen igen och undrade vad som hände? Steg upp och fick höra slutet. Så åter i säng igen. Lite mer avslappnad. Började tänka på saker jag vill köpa. Kunde inte somna.
Detta innebär att jag knappt är vaken just nu! Jag förväntas prestera på jobbet men jag gäspar käkarna ur led. Fryser faktiskt. Smuttar på min naturdiet och tycker att solen borde värma lite till. Idag gäller det att passa sig big time! Annars blir det överätning och dumpning. Just nu orkar jag inte det. Rent psykiskt alltså.
Helgen var Lillemans efter en vecka med lappen på seende ögat. Han har verkligen sprungit, skrattat och rört sig som en liten vessla. Vi tog med honom och hans kompis till Polismuséet. Därefter glass på Fjällgatan, pizza i Bergsund (den är bara såååå god!) och så hamnfest i Gröndal. I går ville han på Nicke Nyfiken. Han var så glad och förväntansfull att han hoppade jämfota av lycka. Som vanligt ska alla rutschkanor vid Heron City provåkas och så en repa in på favoritbutiken Media Markt, där jag naturligtvis har behov av det mesta. Men vart ställer man alla citruspressar, grytor, vispmaskiner och shakers?
måndag 31 augusti 2009
fredag 28 augusti 2009
Lyckan sitter inte där!
Okej såhär är det... Jag gick en repa förbi Zara. Såg att de hade fått in en sån där Chanelkopia som jag bara älskar. Men jag avstod. Gick upp och jobbade ett tag och såg jackan framför ögonen hela tiden. Letade upp fina bilder med den och insåg att den ska bli min.
Så gick jag ner till Zara igen och slog en lov och insåg att det finns två olika. Men ändå ganska lika. En med kedjor och allt och en utan. Provade den ena och sen den andra. Båda var WOW!!! Oj vad snygg jag är! Log lite finurligt mot spegeln och jag trodde huvudet skulle blåsas upp till dubbla storleken. Men jag kunde inte bestämma mig.
Ah! Jag tar båda!
Nu sitter jag här framför datorn igen. Framför tomheten. Jag skakar nästan och jag känner mig illamående och äcklad.
Insåg att lyckan sitter inte där!
Nej, lyckan sitter inte där.
LYCKAN SITTER INTE DÄR!!!!
Nu vill jag bara gå och dö. Livet är slut. Nåt apskaft kommer att gå dit, köpa båda och jag kommer att sitta här och lida.
Jag vill ha!
Men nej, lyckan sitter inte där!
Media Märkt
Jag ljög lite när jag tänkte att jag inte skulle sakna Forum Nacka när jag om en vecka avslutar min tjänst här. Jag insåg nämligen precis att jag kommer att sakna Media Markt. Jag brukar glida in där på lunchen och det är ett Mekka! Man kan gå där och klämma på tusentals teknikprylar och helt plötsligt känns det som att alla möjligheter finns. Jag kan ha varmluftsugn och induktionshäll och det senaste i datorväg. Detta fotar jag med min nya systemkamera.
Så efter lite hjärnshopping går man förbi det rika utbudet av DVD och CD-skivor. Här hittar man alltid något som man faktiskt har råd att stoppa ner i en påse.
Ut går jag lite lyckligare. Åh! Tack för alla teknikprylar! Och tänk att det finns en sån där mackapär som sköter det där som är så tråkigt! Vad de hittar på!
I stan, mittemot Centralstationen finns ingen sån läcker affär. Så lite saknad kommer jag att känna!
Så efter lite hjärnshopping går man förbi det rika utbudet av DVD och CD-skivor. Här hittar man alltid något som man faktiskt har råd att stoppa ner i en påse.
Ut går jag lite lyckligare. Åh! Tack för alla teknikprylar! Och tänk att det finns en sån där mackapär som sköter det där som är så tråkigt! Vad de hittar på!
I stan, mittemot Centralstationen finns ingen sån läcker affär. Så lite saknad kommer jag att känna!
torsdag 27 augusti 2009
Hamstring
Idag var jag och handlade. Jag hamstrade sensodyn tandkräm. Jag har svårt att byta till nån annan då alla jag testat hittills inte har dämpat ilningarna i mina tänder lika bra som sensodyn.
Tandkräm är en sån där typisk sak som kan kosta precis vad som helst. Liksom: "vad vill du betala för tandkräm?" I vår butik kostar exempelvis sensodyn 42,9. Jag köpte för 21,5. Vilket ändå inte är rekordbilligt.
Nån gav tipset att man ska försöka pröva nåt annat än det man brukar köpa som är billigare. För att kapa kostnader. Så idag köpte jag tandborstar, två för 20 spänn. Normalt brukar jag köpa de där dyra engångseltandborstarna för 69 kronor styck. Men jag ska pröva manuell nu för tio. I väntan på att de där eltanborstarna med tunnt skaft som jag såg i Frankrike kommer till Sverige. En sån hade jag gärna lagt vantarna på, men där och då var jag för snål för att hosta upp 120 kronor. Det finns ju inga reservborstar att köpa i Sverige ännu och då kändes det tämligen poänglöst.
Mahama!
Jag bänkade mig framför TV-n igår för lite True Blood.
Och han var snyggare än jag kom ihåg. Bill. Vampyren Bill... Vilken blick han ger henne? Inser att sådana blickar får jag aldrig nu förtiden! Inser samtidigt att jag inte kan lämna den här jorden utan att ha fått en sån där blick till i mitt liv. Oj vad knäsvag man blir!
Och han var snyggare än jag kom ihåg. Bill. Vampyren Bill... Vilken blick han ger henne? Inser att sådana blickar får jag aldrig nu förtiden! Inser samtidigt att jag inte kan lämna den här jorden utan att ha fått en sån där blick till i mitt liv. Oj vad knäsvag man blir!
Tre år.
I dagarna har det gått tre år sedan jag genomförde min gastric bypassoperation.
Trots att jag dagligen tänker på hur glad jag är som genomgick operationen och genomlevde tiden efter och lyckades bli av med så mycket av min övervikt som jag nu lyckades med, kan jag ibland bli överraskad när någon tar upp operationen eller berömmer mig för min viktnedgång. Det antar jag beror på att min kropp är min nu och jag lever ju med den dagligen, så för mig är det ingen nyhet.
Sen är det ju det här med mina vanliga vanor. Det är lätt att sjunka tillbaka till det som var förut, eller i alla fall till det jag tror var förut. Fast jag idag inser att mina godisanfall är mycket små i jämförelse. Jag får dock fortfarande stor ångest av att stoppa fel saker i munnen.
Som igår, jag åt inget godis igår, däremot åt jag flera mackor på kvällen och lite glass. Äckelkänslorna som jag upplever är enorma, för jag känner att kan jag aldrig få nog? Det måste finnas en stoppknapp någonstans?
Jag trodde också ett tag att jag inte längre kunde gå upp i vikt (skratt). Men det kan jag alltså. Precis som alla andra. Det visade sommaren. Byxorna spänner och den där otrevliga degklumpen som jag hade över byxlinningen har vuxit i storlek.
Hur är det då med matvanorna i övrigt? Att vara opererad är inte en quick fix. Dvs efter viktnedgången är du fortfarande opererad. Det innebär att jag är fortfarande känslig mot för söt eller för fet mat. Jag dumpar om jag äter för snabbt eller om jag är stressad. Äter jag inte vid vissa tider så får jag så lågt blodsocker att jag börjar skaka och frossa och blir suddig i synen. Ungefär som en antidump. Jag får ibland i mig yttepyttelite. Ibland kan jag äta jättemängder då jag äter långsamt och tuggar riktigt. Och beroende på vad det är för mat.
Jag försöker undvika att dricka till maten eftersom känslan vid dryck och mat är väldigt obehaglig. Detta gör att jag har svårt att få i mig den mängden vätska jag behöver. Av den anledningen får jag ofta kramp i benen.
Nu börjar jag också känna av att viktnedgången tog en stor del av muskelmassan också, för jag känner mig svag i axlar och rygg. Därför måste jag börja träna överdelen av kroppen också. Inte bara gå alltså.
I samband med operationen bytte jag arbete då jag insåg att jag inte kunde ha kvar jobbet på grund av att jag faktiskt inte längre klarade av den stressen som fanns. Dels kunde jag aldrig planera mina måltider, dels dök det allltid upp nåt akut när jag väl börjat äta. Jobbet jag har idag är väldigt bra för en överviktsopererad eftersom det inte innebär så mycket stress.
I dag kan man väl också säga att jag har landat i mitt nya liv. Att gå ner så mycket i vikt som jag gjorde innebär en jättestor rusch som jag inte kan mäta med någonting annat. Man är så hög varje dag av sig själv och sin kraft. Ingenting kunde stoppa mig att nå mina mål och därför blev det ett ganska tungt fall när jag inte längre fick komplimanger och vågen stannade av. Känslan av att klara allt var dock kvar och ett tag skulle jag flytta till landet, byta man, byta familj, flytta utomlands och bli president. Men jag är kvar, står med fötterna ganska djupt ner i myllan. Ser mig omkring och inser att det är faktiskt här jag är just nu. Och det känns väl helt okej?
Jag är fortfarande ganska ensam. Mina vänner som jag träffar och gillar har en tendens att dö ifrån mig (obs, galghumor). Eller så är de så upptagna att de inte har tid att planera in mig i sin fullspäckade kalender. Men jag arbetar faktiskt på den biten också.
Ja, på det hela taget är livet helt vanligt. Förutom att jag får plats på ett säte i bussen, kan vira bältet i flygplanet två varv om mig (jag brukade ha två bälten), jag kan åka karusell som jag vill, springa ikapp gossen. Gå in i en affär och välja snygga kläder, vilka jag vill, och de passar mig (dock inte min plånbok!).
Skulle jag göra om operationen? JA! Utan att tveka är det det bästa jag har gjort för mig själv.
Rekommenderar jag andra att göra den? Absolut. Studier har visat att om man lider av mer än fyrtio kilos övervikt så är en operation den bästa metoden att långsiktigt bli av med sin övervikt. Dock skulle jag aldrig aldrig våga prata med någon om operationen utan att de uttryckligen ber mig om råd. Jag vill inte pracka på någon annan min "religion".
Trots att jag dagligen tänker på hur glad jag är som genomgick operationen och genomlevde tiden efter och lyckades bli av med så mycket av min övervikt som jag nu lyckades med, kan jag ibland bli överraskad när någon tar upp operationen eller berömmer mig för min viktnedgång. Det antar jag beror på att min kropp är min nu och jag lever ju med den dagligen, så för mig är det ingen nyhet.
Sen är det ju det här med mina vanliga vanor. Det är lätt att sjunka tillbaka till det som var förut, eller i alla fall till det jag tror var förut. Fast jag idag inser att mina godisanfall är mycket små i jämförelse. Jag får dock fortfarande stor ångest av att stoppa fel saker i munnen.
Som igår, jag åt inget godis igår, däremot åt jag flera mackor på kvällen och lite glass. Äckelkänslorna som jag upplever är enorma, för jag känner att kan jag aldrig få nog? Det måste finnas en stoppknapp någonstans?
Jag trodde också ett tag att jag inte längre kunde gå upp i vikt (skratt). Men det kan jag alltså. Precis som alla andra. Det visade sommaren. Byxorna spänner och den där otrevliga degklumpen som jag hade över byxlinningen har vuxit i storlek.
Hur är det då med matvanorna i övrigt? Att vara opererad är inte en quick fix. Dvs efter viktnedgången är du fortfarande opererad. Det innebär att jag är fortfarande känslig mot för söt eller för fet mat. Jag dumpar om jag äter för snabbt eller om jag är stressad. Äter jag inte vid vissa tider så får jag så lågt blodsocker att jag börjar skaka och frossa och blir suddig i synen. Ungefär som en antidump. Jag får ibland i mig yttepyttelite. Ibland kan jag äta jättemängder då jag äter långsamt och tuggar riktigt. Och beroende på vad det är för mat.
Jag försöker undvika att dricka till maten eftersom känslan vid dryck och mat är väldigt obehaglig. Detta gör att jag har svårt att få i mig den mängden vätska jag behöver. Av den anledningen får jag ofta kramp i benen.
Nu börjar jag också känna av att viktnedgången tog en stor del av muskelmassan också, för jag känner mig svag i axlar och rygg. Därför måste jag börja träna överdelen av kroppen också. Inte bara gå alltså.
I samband med operationen bytte jag arbete då jag insåg att jag inte kunde ha kvar jobbet på grund av att jag faktiskt inte längre klarade av den stressen som fanns. Dels kunde jag aldrig planera mina måltider, dels dök det allltid upp nåt akut när jag väl börjat äta. Jobbet jag har idag är väldigt bra för en överviktsopererad eftersom det inte innebär så mycket stress.
I dag kan man väl också säga att jag har landat i mitt nya liv. Att gå ner så mycket i vikt som jag gjorde innebär en jättestor rusch som jag inte kan mäta med någonting annat. Man är så hög varje dag av sig själv och sin kraft. Ingenting kunde stoppa mig att nå mina mål och därför blev det ett ganska tungt fall när jag inte längre fick komplimanger och vågen stannade av. Känslan av att klara allt var dock kvar och ett tag skulle jag flytta till landet, byta man, byta familj, flytta utomlands och bli president. Men jag är kvar, står med fötterna ganska djupt ner i myllan. Ser mig omkring och inser att det är faktiskt här jag är just nu. Och det känns väl helt okej?
Jag är fortfarande ganska ensam. Mina vänner som jag träffar och gillar har en tendens att dö ifrån mig (obs, galghumor). Eller så är de så upptagna att de inte har tid att planera in mig i sin fullspäckade kalender. Men jag arbetar faktiskt på den biten också.
Ja, på det hela taget är livet helt vanligt. Förutom att jag får plats på ett säte i bussen, kan vira bältet i flygplanet två varv om mig (jag brukade ha två bälten), jag kan åka karusell som jag vill, springa ikapp gossen. Gå in i en affär och välja snygga kläder, vilka jag vill, och de passar mig (dock inte min plånbok!).
Skulle jag göra om operationen? JA! Utan att tveka är det det bästa jag har gjort för mig själv.
Rekommenderar jag andra att göra den? Absolut. Studier har visat att om man lider av mer än fyrtio kilos övervikt så är en operation den bästa metoden att långsiktigt bli av med sin övervikt. Dock skulle jag aldrig aldrig våga prata med någon om operationen utan att de uttryckligen ber mig om råd. Jag vill inte pracka på någon annan min "religion".
onsdag 26 augusti 2009
Korkad.
Eftersom jag inte har satt mig in i hur ett köpstopp fungerar så började jag fundera på om det gäller godis och dryck också? Insåg att godis måste man ju köpa. Och om man inte dricker törstar man ihjäl.
Sen tänkte jag att hur löjligt är det; jag får gå och köpa godis som jag lägger på höfterna, men inte en tidning som gör att höfterna kan tänkas bli mindre pga att jag inspireras?
Så logisk som jag är så gick jag och köpte läkerol, vitamin care (dryck) och en Vogue. Kate Moss är på omslaget så det är ju inte det sämsta...
Sen tänkte jag att hur löjligt är det; jag får gå och köpa godis som jag lägger på höfterna, men inte en tidning som gör att höfterna kan tänkas bli mindre pga att jag inspireras?
Så logisk som jag är så gick jag och köpte läkerol, vitamin care (dryck) och en Vogue. Kate Moss är på omslaget så det är ju inte det sämsta...
Uttråkad till max
I förra veckan brände jag järnet. Jag åt lunch vid arbetsplatsen, fikade inte. Övertid med cirka 16 timmar. Besluta besluta besluta.
I dag sitter jag som ett lallande fån framför datorn. Tycker att det jag sysslar med är löjligt tråkigt och jag gäspar verkligen käkarna ur led.
Jag har fått lön, betalat mina räkningar, känner mig nöjd. Men nu vill jag ha mer.
Samtidigt som värken sprider sig i ena axeln och i vänster höft (resultatet av att bara sitta och jobba) vill jag gärna roa mig med en tidning.
Och Arctic Monkeys har släppt en ny skiva. Köpa?
Köpstopp! Som att gå in i en vägg just nu.
I dag sitter jag som ett lallande fån framför datorn. Tycker att det jag sysslar med är löjligt tråkigt och jag gäspar verkligen käkarna ur led.
Jag har fått lön, betalat mina räkningar, känner mig nöjd. Men nu vill jag ha mer.
Samtidigt som värken sprider sig i ena axeln och i vänster höft (resultatet av att bara sitta och jobba) vill jag gärna roa mig med en tidning.
Och Arctic Monkeys har släppt en ny skiva. Köpa?
Köpstopp! Som att gå in i en vägg just nu.
Missa inte!
I kväll kommer serien på ettan. Jag kommer att sitta klistrad för det här är faktiskt det bästa jag någonsin sett! Så jäkla bra!
True blood...
tisdag 25 augusti 2009
Famljens utgifter.
I går tog vi ett nytt steg mot ny medvetenhet. Vi satte oss ner med "Koll på pengar från 2009" och började beräkna hur mycket en familj som vår ska lägga ner på mat och förnödenheter under en månad. Vi blev väl lite förvånade, för det är verkligen inte mycket pengar som man ska lägga på mat.
Enligt Konsumentverkets beräkningar ska en kvinna i min ålder om hon äter alla mål hemma utom lunchen lägga 1 190 kronor! Och en man motsvarande 1 520 kronor. Nu brukar vi inte dela upp en storhandling i mat och glödlampor, men en storhandling en vecka brukar landa på 2000 spänn! Vi pratade och förfasade oss över detta, men bestämde ändå för att vi ska pröva en månad och se vart vi landar.
Första veckans kvitton visade ett stort fett överskott. Oj vad vi har slösat! Andra veckan där vi nästan gnagt på tavelramarna och ätit rester och knappt handlat någonting, låg vi ändå lååångt över budgeten. Vi kommer verkligen att tvingas ändra våra vanor kapitalt om vi ska passa in i Konsumentverkets mall för en normalfamilj!
Det roliga är att vi är båda engagerade i det här och tar det för närvarande med ro. Vi vill helt enkelt ha kontroll på vilka pengar som går ut från hushållet och också inse att vi båda två är tvungna att ta visst ansvar när det gäller inköpen. Så inte en person lägger alla pengar på mat och den andra alla pengar på teknikprylar eller kläder.
Enligt Konsumentverkets beräkningar ska en kvinna i min ålder om hon äter alla mål hemma utom lunchen lägga 1 190 kronor! Och en man motsvarande 1 520 kronor. Nu brukar vi inte dela upp en storhandling i mat och glödlampor, men en storhandling en vecka brukar landa på 2000 spänn! Vi pratade och förfasade oss över detta, men bestämde ändå för att vi ska pröva en månad och se vart vi landar.
Första veckans kvitton visade ett stort fett överskott. Oj vad vi har slösat! Andra veckan där vi nästan gnagt på tavelramarna och ätit rester och knappt handlat någonting, låg vi ändå lååångt över budgeten. Vi kommer verkligen att tvingas ändra våra vanor kapitalt om vi ska passa in i Konsumentverkets mall för en normalfamilj!
Det roliga är att vi är båda engagerade i det här och tar det för närvarande med ro. Vi vill helt enkelt ha kontroll på vilka pengar som går ut från hushållet och också inse att vi båda två är tvungna att ta visst ansvar när det gäller inköpen. Så inte en person lägger alla pengar på mat och den andra alla pengar på teknikprylar eller kläder.
Tandläkarräkningen betalad!
Tjohoooo!!
Jag är faktiskt riktigt glad och nöjd idag. Tandläkarräkningen är betalad. Det finns inget kvar på den! Min tand är min på riktigt nu!
Jag känner mig superglad! Samtidigt som jag börjar fokusera på nästa lån som ska ner och bort till noll och försvinna för all evinnerlig framtid!
Jag är faktiskt riktigt glad och nöjd idag. Tandläkarräkningen är betalad. Det finns inget kvar på den! Min tand är min på riktigt nu!
Jag känner mig superglad! Samtidigt som jag börjar fokusera på nästa lån som ska ner och bort till noll och försvinna för all evinnerlig framtid!
Batteriuppladdning.
Jag njuter faktiskt av tillvaron just nu. Detta beror inte alls på att allt är ljusrosa och toppenbra med fluff fluff på kanterna. Utan det beror på att jag inom mig vet och är medveten om att det faktiskt finns möjligheter för mig att styra mitt eget handlande. Jag har den kraften. Jag är inte ett rö i vinden som guppar hit och dit. Jag kan tex när vikten börjar peka uppåt ändra min kost och min motion och åter hamna på rätt bana. Jag kan när jag börjar bli för skuldsatt ta mig ur träsket och faktiskt ha pengar över när månaden är slut. Den kraften finns inom mig.
Jag kan också hitta Paradiset på Jorden och tillsammans med min familj vila i dess skönhet och värme. Den här gången har vi bestämt att vi ska inte gå på reservkraften innan vi laddar upp batterierna igen. Vi är en familj och vi kommer att tillsammans ta ansvar för att vi finns där för varandra.
Detta gör att övriga yttre attiraljer för närvarande inte är nödvändiga. Jag längtar inte längre från Stockholm, till en flytt neråt landet. Jag tänker inte varenda minut på att jag måste ha en annan bil. Jag lockas inte längre av att alla skriker att det här plagget måste du bara ha för att vara någon.
Jag känner mig lugn och trygg. Förvissad om att jag nu har allt jag behöver!
Jag kan också hitta Paradiset på Jorden och tillsammans med min familj vila i dess skönhet och värme. Den här gången har vi bestämt att vi ska inte gå på reservkraften innan vi laddar upp batterierna igen. Vi är en familj och vi kommer att tillsammans ta ansvar för att vi finns där för varandra.
Detta gör att övriga yttre attiraljer för närvarande inte är nödvändiga. Jag längtar inte längre från Stockholm, till en flytt neråt landet. Jag tänker inte varenda minut på att jag måste ha en annan bil. Jag lockas inte längre av att alla skriker att det här plagget måste du bara ha för att vara någon.
Jag känner mig lugn och trygg. Förvissad om att jag nu har allt jag behöver!
måndag 24 augusti 2009
Angel...
Jag är väldigt förtjust i vampyrserier. Det är väl ingen som har missat detta? I helgen såg jag ut säsong två av Angel som jag köpte för en månad sedan. Nu skulle jag gärna vilja se säsong 3.
Men jag har köpstopp. Funderar på om det är nån annan som har säsong tre av Angel och som kan tänka sig att låna ut den till mig? Jag är i så fall mycket tacksam!
Så slipper jag sitta och streckglo på Bones: avsnittet klockan åtta ikväll finns det inga vilda hästar som kan hålla mig ifrån. Det bara måste jag se. Inte ens om nån sätter eld på köket tänker jag avstå från avsnittet.
En riktig nagelbitare.
Angel, säson tre, någon?
Men jag har köpstopp. Funderar på om det är nån annan som har säsong tre av Angel och som kan tänka sig att låna ut den till mig? Jag är i så fall mycket tacksam!
Så slipper jag sitta och streckglo på Bones: avsnittet klockan åtta ikväll finns det inga vilda hästar som kan hålla mig ifrån. Det bara måste jag se. Inte ens om nån sätter eld på köket tänker jag avstå från avsnittet.
En riktig nagelbitare.
Angel, säson tre, någon?
Hårda tider...
Efter helgens uppdateringar går det inte längre att göra bankärenden på jobbdatorn. Detta innebär att om jag vill göra bankärenden på min lunch måste jag antingen förflytta mig till en bank, eller bära med mig min egen dator och en internetuppkoppling.
Men konstaterandet här på morgonen möjliggjorde det faktum att jag hade 33 kronor tillgängligt på kontot. Och en knorrande mage därtill.
Jag står inför ett vägskäl. Åka hem och laga till kalla rester eller åka hem och föra över pengar från ett konto till ett annat. Då försvinner cirka tre timmar ytterligare den här dan.
Ringa hem till sambon och be honom föra över en hundring är inte att tänka på. Hans knapphetsproblem är på ett helt annat plan...
Jag går iväg till Konsum och konstaterar att jamen kolla, i plånboken har jag ju 16 spänn. Jamen 49 kronor får man ju en riktigt hygglig lunch för! Till på köpet fanns det en stor skål med dignande frukt här på kontoret.
Jag har allt jag behöver...
Men konstaterandet här på morgonen möjliggjorde det faktum att jag hade 33 kronor tillgängligt på kontot. Och en knorrande mage därtill.
Jag står inför ett vägskäl. Åka hem och laga till kalla rester eller åka hem och föra över pengar från ett konto till ett annat. Då försvinner cirka tre timmar ytterligare den här dan.
Ringa hem till sambon och be honom föra över en hundring är inte att tänka på. Hans knapphetsproblem är på ett helt annat plan...
Jag går iväg till Konsum och konstaterar att jamen kolla, i plånboken har jag ju 16 spänn. Jamen 49 kronor får man ju en riktigt hygglig lunch för! Till på köpet fanns det en stor skål med dignande frukt här på kontoret.
Jag har allt jag behöver...
Sommarens sista dag?
I går var vi på kalas. Lilleman var utklädd till Byggare! Han var så stolt med sitt snickarbälte, verktyg och handskar. Oj vad de var söta, äkta jobbhandskar för småttingar. Vi satt ute och fikade och vid deras husvägg blåste ingenting och solen värmde så man blev helt yr i värmen.
Kanske sommarens sista dag?
Vi åkte till Waxholm och i vanliga fall skulle jag blivit helt sjuk av att inte få gå in och kolla in de fina kläderna som finns i nån specialbutik. Fast igår ryckte jag på axlarna och kände mig avslappnad i hela kroppen. Upplevde att det var skönt att slippa kolla på kläder.
Hoppas känslan håller i sig imorgon när jag får lön. Nä då lär det väl suga och dra i spendertarmen...
Kanske sommarens sista dag?
Vi åkte till Waxholm och i vanliga fall skulle jag blivit helt sjuk av att inte få gå in och kolla in de fina kläderna som finns i nån specialbutik. Fast igår ryckte jag på axlarna och kände mig avslappnad i hela kroppen. Upplevde att det var skönt att slippa kolla på kläder.
Hoppas känslan håller i sig imorgon när jag får lön. Nä då lär det väl suga och dra i spendertarmen...
lördag 22 augusti 2009
Misslyckat firande
I går frossade jag på glass med chokladsås och strössel. Det var väl inte sådär jättelyckat. Jag somnade i soffan och när jag vaknade igen skakade jag i hela kroppen. Sambon bredde en macka och jag svalde den på tvären och drack ett glas äppeljuice till, vilket resulterade i att jag faktiskt somnade igen.
Så jag och gossen låg och sov i varsin del av soffan. Han somnade för när jag satte på lappen för ögat på honom såg han inte längre något och då la han sig för att sova. Min oro för hur det ska gå på dagis när han inte kan se är så stor att jag faktiskt börjar få konspirationsteorier i huvudet.
Sambon bjöd på en flaska amarone från 2001 för att fira och jag fick faktiskt i mig ett glas. Det var supergott men magen var i uppror efter all sötsaksmisshandel.
Detta innebär att jag hittils ätit tre tallrikar havregrynsgröt för att lugna magen igen. Jag ska verkligen avstå från det söta för det är inte bra för mig på något sätt. Och nu för tiden mår jag ju sämre än normalt av att äta godis och glass. Men hur får man en godisgris bort från giftet?
Det gäller verkligen att försöka ställa om sig själv mentalt inför framtiden. Och det gör jag verkligen nu.
Så jag och gossen låg och sov i varsin del av soffan. Han somnade för när jag satte på lappen för ögat på honom såg han inte längre något och då la han sig för att sova. Min oro för hur det ska gå på dagis när han inte kan se är så stor att jag faktiskt börjar få konspirationsteorier i huvudet.
Sambon bjöd på en flaska amarone från 2001 för att fira och jag fick faktiskt i mig ett glas. Det var supergott men magen var i uppror efter all sötsaksmisshandel.
Detta innebär att jag hittils ätit tre tallrikar havregrynsgröt för att lugna magen igen. Jag ska verkligen avstå från det söta för det är inte bra för mig på något sätt. Och nu för tiden mår jag ju sämre än normalt av att äta godis och glass. Men hur får man en godisgris bort från giftet?
Det gäller verkligen att försöka ställa om sig själv mentalt inför framtiden. Och det gör jag verkligen nu.
fredag 21 augusti 2009
Nya kläder?
En tanke som jag fick häromdan är att det är egentligen oförsvarligt att köpa något nytt klädplagg så länge man har skulder till tex. tandläkaren.
Jag har med andra ord inte kommit så långt i min personliga utveckling. Men jag tar väl små myrsteg?
Sen tror jag att det här med att uppdatera garderoben egentligen är nåt som man gör mest för sin egen skull. Man tror att man behöver det för att alla kollar hur man är klädd, men egentligen; om man är hel och ren tror jag inte att någon bryr sig hur man är klädd i längden.
Dessa tankar tröstar jag mig med när jag går in i mitt köpstopp.
Jag har allt jag behöver. Jag är vuxen och tar på ett vuxet sätt hand om min egen och familjens ekonomi.
Jag har med andra ord inte kommit så långt i min personliga utveckling. Men jag tar väl små myrsteg?
Sen tror jag att det här med att uppdatera garderoben egentligen är nåt som man gör mest för sin egen skull. Man tror att man behöver det för att alla kollar hur man är klädd, men egentligen; om man är hel och ren tror jag inte att någon bryr sig hur man är klädd i längden.
Dessa tankar tröstar jag mig med när jag går in i mitt köpstopp.
Jag har allt jag behöver. Jag är vuxen och tar på ett vuxet sätt hand om min egen och familjens ekonomi.
Oj vad har jag gett mig in på...
Dels lovade jag sambon att bjuda honom på en weekend i Barcelona om han klarade kortet.
Så sitter jag här och lovar högre makter köpstopp om det löser sig.
Och det verkar minsann som att det blir så! Oj. Hur ska det gå till? Och hur gör man?
Så sitter jag här och lovar högre makter köpstopp om det löser sig.
Och det verkar minsann som att det blir så! Oj. Hur ska det gå till? Och hur gör man?
Till Universum!
Idag har Universum häcken full av små önskningar som vi vill ska gå i uppfyllelse. Men just nu hoppas jag att en prioriteras. Så min älskling får sitt hett efterlängtade kort. Det skulle vara så skönt för hela familjen.
Så lycka till nu, min älskling!
Så lycka till nu, min älskling!
torsdag 20 augusti 2009
Livet i sus och dus.
Det är torsdag lunch och jag ska snart åka till dagiset där det är min tur att joura de sista tre timmarna. Tre timmar med sex barn och en förälder till. Det känns lite verklighetsfrämmande.
Jag har nämligen precis fattat dryga 40 beslut och det känns som att ord med våld har letat sig in i mitt huvud. Jag är snurrig med andra ord. Jag hade ju inte heller ätit speciellt myckete, bara en naturdiet med kaffelattesmak.
Så när jag skulle ut på lunch så tänkte jag gå och köpa ett halvt kilo godis och bara smäcka i mig. Då hade jag somnat gott med magknip istället för passat barn. Så det går bort. Köpa nåt annat?
Det är ett invant beteende sen många många år tillbaka. Jag kan i princip leva på en femma fram till lön, men så fort jag får pengarna har jag hål i händerna; pengarna rinner blixtsnabbt igenom och jag lever nästan som att jag vore miljonär. Bjuder på krogen. Köper fina kläder. Tankar bilen. Betalar räntor. Äter godis och grönsaker.
Jag närmar mig lön, veckan går mot sitt slut och det ser ut som att jag och min familj kommer att överleva även den här veckan utan några större tilltufsningar. Och då blir jag godissugen. Jag släpper garden, vågar släppa tankarna loss och jag vill lyssna på musik. Och fylla min kropp med gift. Bojorna ska bort; men eftersom jag är mogen/feg/ärlig/trofast/vuxen, det är bara att välja, så blir min revolution att fylla munnen med någonting som smakar salt, surt och sött och innehåller socker.
Jag gick ner till hamburgerstället och köpte den största hamburgaren. Började med försiktiga bett att äta mig in i den. Efter halva sa det stopp! Illamående stoppar jag burgaren i soporna. Men jag åt inget godis. Inte nu.
Jag har nämligen precis fattat dryga 40 beslut och det känns som att ord med våld har letat sig in i mitt huvud. Jag är snurrig med andra ord. Jag hade ju inte heller ätit speciellt myckete, bara en naturdiet med kaffelattesmak.
Så när jag skulle ut på lunch så tänkte jag gå och köpa ett halvt kilo godis och bara smäcka i mig. Då hade jag somnat gott med magknip istället för passat barn. Så det går bort. Köpa nåt annat?
Det är ett invant beteende sen många många år tillbaka. Jag kan i princip leva på en femma fram till lön, men så fort jag får pengarna har jag hål i händerna; pengarna rinner blixtsnabbt igenom och jag lever nästan som att jag vore miljonär. Bjuder på krogen. Köper fina kläder. Tankar bilen. Betalar räntor. Äter godis och grönsaker.
Jag närmar mig lön, veckan går mot sitt slut och det ser ut som att jag och min familj kommer att överleva även den här veckan utan några större tilltufsningar. Och då blir jag godissugen. Jag släpper garden, vågar släppa tankarna loss och jag vill lyssna på musik. Och fylla min kropp med gift. Bojorna ska bort; men eftersom jag är mogen/feg/ärlig/trofast/vuxen, det är bara att välja, så blir min revolution att fylla munnen med någonting som smakar salt, surt och sött och innehåller socker.
Jag gick ner till hamburgerstället och köpte den största hamburgaren. Började med försiktiga bett att äta mig in i den. Efter halva sa det stopp! Illamående stoppar jag burgaren i soporna. Men jag åt inget godis. Inte nu.
Ekonomi.
För första gången sen vi köpte bilen har jag endast tankat 20 liter, dvs inte full tank. Jag brukar stoppa i kortet, tanka full tank, köra bilen.
Men sist jag gjorde det så hamnade bilen på verkstad. Och den där fulla tanken bekymrade mig faktiskt väldigt mycket. Därför blev det 20 liter idag. För jag litar inte på bilen. Tror den ska bryta ihop när som helst.
Räkmackelivet har som sagt inte startat riktigt ännu. Vi väntar på ett par positiva besked, sen kan jag luta mig tillbaka i direktörsstolen och knäppa händerna bakom nacken... (bildligt talat alltså...)
Men sist jag gjorde det så hamnade bilen på verkstad. Och den där fulla tanken bekymrade mig faktiskt väldigt mycket. Därför blev det 20 liter idag. För jag litar inte på bilen. Tror den ska bryta ihop när som helst.
Räkmackelivet har som sagt inte startat riktigt ännu. Vi väntar på ett par positiva besked, sen kan jag luta mig tillbaka i direktörsstolen och knäppa händerna bakom nacken... (bildligt talat alltså...)
onsdag 19 augusti 2009
Pröva att äta.
Nu prövar vi att äta lite lugnt och försiktigt. Ingen otäck sallad med massa gojs som man får ont i magen hela dagen av. Idag prövar jag quinoaris, massor av fett, mozzarella och kyckling. Och jag har verkligen inte tid att få ont i magen nu.
Därför äter jag jättelåååångsamt!
Därför äter jag jättelåååångsamt!
tisdag 18 augusti 2009
Glocalnet satans klåpare!
I lagen om alltings djävlighet så ska det naturligtvis djävlas på nåt sätt, hur mycket jag än planerar min tid! Jag har blivit beordrad tolv timmars övertid den här veckan. Samma vecka som det behövs jour på dagiset och som dagiset håller stängt på fredag. Men jag fick dispens att arbeta hemma några timmar.
Vad händer då? Jo då bestämmer sig Glocalnet för att stänga av vårt bredband. Snyggt jobbat. Hur det gick till?
Sambon som sköter räkningarna betalade in räkningen till Glocalnet. I god tid och allt. För så gör vi med våra räkningar. När vi kommer hem från semestern har vi fått ett inkasso. Sambon ringer upp en handläggare på Glocalnet och det visar sig att OCR-numret blev fel och då hamnar tydligen inte pengarna på vår räkning utan i Glocalnets lost- and found- penningtvätt som tydligen stationeras på Bahamas eller nåt liknande. För när klåparen till handläggare skall "fixa" det, händer ingenting. Att "fixa" det innebär att handläggaren lägger på luren och går och torkar sig i arslet eller nåt liknande. Nån dag senare kommer hotbrev att kronofogden ska kopplas in.
Glocalnet, kära gamla klåpare! Om vi då ringer igen och sedan även betalar in nästa räkning i god tid innan den gått ut så kan man faktiskt be om ursäkt för att man skickar en massa hotbrev om fogden. Men nej det behöver ju inte Glocalnet göra. De stänger istället av bredband och telefon!
Men ni kan se den här skrivelsen som vårt tack och adjö! Tack och adjö till min övertid och tack och adjö för den här tiden för vi vill inte vara kunder hos er längre.
Jag vill härmed utfärda en varning till alla som funderar på att byta till Glocalnet. GÖR INTE DET! De säger att de skall hjälpa en men ingenting händer. För de tar inte ansvar för att deras klåpare till handläggare lovar att hjälpa till men sen struntar i det. Om vi gör ett misstag, skriver fel OCR nummer på en räkning så skall vi straffas tusenfalt. Tack för verkligen ingenting!
Vad händer då? Jo då bestämmer sig Glocalnet för att stänga av vårt bredband. Snyggt jobbat. Hur det gick till?
Sambon som sköter räkningarna betalade in räkningen till Glocalnet. I god tid och allt. För så gör vi med våra räkningar. När vi kommer hem från semestern har vi fått ett inkasso. Sambon ringer upp en handläggare på Glocalnet och det visar sig att OCR-numret blev fel och då hamnar tydligen inte pengarna på vår räkning utan i Glocalnets lost- and found- penningtvätt som tydligen stationeras på Bahamas eller nåt liknande. För när klåparen till handläggare skall "fixa" det, händer ingenting. Att "fixa" det innebär att handläggaren lägger på luren och går och torkar sig i arslet eller nåt liknande. Nån dag senare kommer hotbrev att kronofogden ska kopplas in.
Glocalnet, kära gamla klåpare! Om vi då ringer igen och sedan även betalar in nästa räkning i god tid innan den gått ut så kan man faktiskt be om ursäkt för att man skickar en massa hotbrev om fogden. Men nej det behöver ju inte Glocalnet göra. De stänger istället av bredband och telefon!
Men ni kan se den här skrivelsen som vårt tack och adjö! Tack och adjö till min övertid och tack och adjö för den här tiden för vi vill inte vara kunder hos er längre.
Jag vill härmed utfärda en varning till alla som funderar på att byta till Glocalnet. GÖR INTE DET! De säger att de skall hjälpa en men ingenting händer. För de tar inte ansvar för att deras klåpare till handläggare lovar att hjälpa till men sen struntar i det. Om vi gör ett misstag, skriver fel OCR nummer på en räkning så skall vi straffas tusenfalt. Tack för verkligen ingenting!
Ålderstecken?
Min kropp gör inte längre som jag vill. Eller har den någonsin gjort det? När jag nu försöker äta lite bättre så att jag inte ska dumpa som en jutesäck så får jag istället kramp i magen. Tack för det! Så väldigt lite.
Inte nog med det, jag har jordklotets värsta värk i hela axelpartiet. För att jag burit min dator till och från jobbet en dag. Och då är det alltså inte en stordator med jätteskärm jag bär på utan en vanlig liten fjuttig bärbar sak. Men jag har ju inte muskler i varken nacke eller armar längre!
Så nu står jag upp och jobbar. Jag som knappt kan tänka när jag står upp. Nu ska jag tänka, rodda tangentbordet och tänka ut finurliga beslut som jag sedan ska fatta.
Vänta. Nu började det värka i knät också. Snart kommer jag bara att kunna arbeta liggande på rygg.
Inte nog med det, jag har jordklotets värsta värk i hela axelpartiet. För att jag burit min dator till och från jobbet en dag. Och då är det alltså inte en stordator med jätteskärm jag bär på utan en vanlig liten fjuttig bärbar sak. Men jag har ju inte muskler i varken nacke eller armar längre!
Så nu står jag upp och jobbar. Jag som knappt kan tänka när jag står upp. Nu ska jag tänka, rodda tangentbordet och tänka ut finurliga beslut som jag sedan ska fatta.
Vänta. Nu började det värka i knät också. Snart kommer jag bara att kunna arbeta liggande på rygg.
Uppe med tuppen!
Vaknade vid sex och var superpigg. Så jag knatade iväg till jobbet. Inget att vänta på, liksom.
Lilleman vaknade också. Han är förkyld nu. Vi försöker tvångssnyta honom, men han är så motsträvig. Ska minsann inte snyta sig.
Sambon fixar lunchen på dagiset idag så jag behöver egentligen bara oroa mig över jouren på torsdag och att det är stängt på fredag.
Äsch, jag passar på att njuta av min tysta morgon och tar en kopp rykande hett kaffe.
Lilleman vaknade också. Han är förkyld nu. Vi försöker tvångssnyta honom, men han är så motsträvig. Ska minsann inte snyta sig.
Sambon fixar lunchen på dagiset idag så jag behöver egentligen bara oroa mig över jouren på torsdag och att det är stängt på fredag.
Äsch, jag passar på att njuta av min tysta morgon och tar en kopp rykande hett kaffe.
måndag 17 augusti 2009
Kycklingpastasallad
Eftersom min kollega satt och mumsade i sig supergod kycklingwok och lukten av nudlar spred sig i hela rummet, blev jag ju tvungen att kontra med lite kycklingpastasallad. Den var ljuvligt god och precis vad jag behövde.
Jag försökte med chockterapi i morse då min mage skrek "macka" gav jag den naturdiet. Det var ju inte alls speciellt populärt.
Kan konstatera, när jag ser ut genom fönstret, att vilken tur att vi hade kalaset igår. Då var vi ute i trädgården och höll i duken. Men det regnade i alla fall inte. Ungarna tyckte nog att det var lite overkill med nystruken linneduk, men jag tycker att om man har en nytvättad linneduk och har tid att stryka den, kan man ha lite fint, även om man sitter i trädgården! Jag kan i alla fall skryta med att det inte blev några vinfläckar på duken.
Oj vad jag svamlar, det märks att jag jobbar i hundranittio nu.
Jag försökte med chockterapi i morse då min mage skrek "macka" gav jag den naturdiet. Det var ju inte alls speciellt populärt.
Kan konstatera, när jag ser ut genom fönstret, att vilken tur att vi hade kalaset igår. Då var vi ute i trädgården och höll i duken. Men det regnade i alla fall inte. Ungarna tyckte nog att det var lite overkill med nystruken linneduk, men jag tycker att om man har en nytvättad linneduk och har tid att stryka den, kan man ha lite fint, även om man sitter i trädgården! Jag kan i alla fall skryta med att det inte blev några vinfläckar på duken.
Oj vad jag svamlar, det märks att jag jobbar i hundranittio nu.
Istället för musik - förvirring!
Jag har varit en förvirrad opererad den här helgen. Avstod från naturdieten och har ätit och druckit gott. I lördags lagade jag fläskfilé i gjutjärnsgryta (kan det bli godare?) och till det drack vi en nebbiolo som jag köpt i Italien. Jag måste boka mig på ett flyg dit igen så jag kan köpa på mig mer drickbart vin. Åh vad gott!
I dag, med tanke på mitt gedigna arbetsschema som jag har framför mig återgår jag till Naturdiet. Det finns helt enkelt inte tid att dumpa på. Och i vissa perioder känns det som att jag dumpar på allt!
I dag, med tanke på mitt gedigna arbetsschema som jag har framför mig återgår jag till Naturdiet. Det finns helt enkelt inte tid att dumpa på. Och i vissa perioder känns det som att jag dumpar på allt!
Överlevde!
Japp! Jag överlevde barnkalaset. Fast det var väl med nöd och näppe. På kvällen när nån satt och pratade med mig så hörde jag bara stavelser. Gick och sussade gott redan vid nio. Oj vad trött man blir med nio småttingar som man laddar fulla med tomma kolhydrater. De springer som små duracellkaniner! Jag försökte bjuda på pastasallad med mycket paprika och tomater i. Men det blev ju jag som fick sitta och äta upp det själv på kvällen! God var den i alla fall!
Nu följer en fullmatad vecka. Beordrad övertid, matlagning på dagiset, besök till ögonläkaren, uppkörning, jobbansökningar (sambon), jour på dagis och stängt på dagis på fredag. Phu!
Nu följer en fullmatad vecka. Beordrad övertid, matlagning på dagiset, besök till ögonläkaren, uppkörning, jobbansökningar (sambon), jour på dagis och stängt på dagis på fredag. Phu!
fredag 14 augusti 2009
Mammas kille
Åh jag kan fortfarande känna lukten av honom när han var baby... Nu är det snart fem år sedan han föddes. Jag var nog lyckligast i hela världen...
Alexander 5 år!
Idag fyller min lilla gosse fem år. Och han är inte så liten längre. Men mitt hjärta slår dubbla slag när jag tittar på honom. Tänk att jag hade sån tur att få dig i mitt liv! TACK!
Kramp i benen.
Trots att jag försöker dricka så bra som möjligt under dagen, drabbas jag av kramp i benen på nätterna. I natt vaknade jag med ett drag i vaderna så jag fick ställa mig upp på en gång. Trots nyvaken och lite groggy gjorde det riktigt ont.
Men jag klagar verkligen inte. I förra veckan var mina fötter så svullna, tårna som små prinskorvar och alldeles vattenfyllda. Känns ju skönt att bli av med lite vätska istället för att samla det i kroppen.
Därför fortsätter jag att byta ut ett par måltider till idag. Måste bara ner på Konsum och köpa fler Naturdiet med kaffelattesmak.
Men jag klagar verkligen inte. I förra veckan var mina fötter så svullna, tårna som små prinskorvar och alldeles vattenfyllda. Känns ju skönt att bli av med lite vätska istället för att samla det i kroppen.
Därför fortsätter jag att byta ut ett par måltider till idag. Måste bara ner på Konsum och köpa fler Naturdiet med kaffelattesmak.
torsdag 13 augusti 2009
Presenterna är klara!
Nu har vi packat i presenterna och gömt dem riktigt ordentligt. I morgon fyller Solstrålen år och då ska han firas med pompa och ståt.
Så nu är det bara förberedelserna inför kalaset på söndag kvar. Håll tummarna för fint väder så vi kan vara ute. Inga kan trasha en lägenhet så som en bunt fyra-femåringar.
Så nu är det bara förberedelserna inför kalaset på söndag kvar. Håll tummarna för fint väder så vi kan vara ute. Inga kan trasha en lägenhet så som en bunt fyra-femåringar.
Lättnandens suck!
I går drog jag en lättnandes suck och konstaterar att jag har bara gått upp av mat och godis den här sommaren.
Vaknade i natt med kramp i vaderna. Drack ett glas vatten. Kändes som att någon skulle plocka ögonen ur huvudet på mig. Berodde det på vinet till laxen?
Nåväl. Idag är det åter dags att byta ut någon måltid mot mycket mumsiga och goda naturdiet. Jösses vad gott det smakar när det är iskallt och man skakar loss. Nästan som en glassdrink. Heck! Det är ju glassdrink!
Vaknade i natt med kramp i vaderna. Drack ett glas vatten. Kändes som att någon skulle plocka ögonen ur huvudet på mig. Berodde det på vinet till laxen?
Nåväl. Idag är det åter dags att byta ut någon måltid mot mycket mumsiga och goda naturdiet. Jösses vad gott det smakar när det är iskallt och man skakar loss. Nästan som en glassdrink. Heck! Det är ju glassdrink!
Älskar min familj!
Jag har de senaste dagarna tänkt mycket på min familj. Min stora härliga familj dit jag räknar alla jag älskar. Jag är så glad att de finns i mitt liv! Vilken tur jag hade som fick spendera några härliga dagar tillsammans med dem!
Detta är i alla fall min lillasyrra. Hon är söt som en liten bakelse och hon har också ett vackert hjärta. Tur hon inte läser min blogg för jag kan berätta att när hon var nyfödd så var hon den sötaste lilla baby man kan tänka sig. Med jättefötter! Hehehe...
onsdag 12 augusti 2009
Sommarfacit
Trots att det blev mycket sånt här...
...så blev det också mycket sånt här. Brorsan är förövrigt överlägsen "grillmaster". Det finns visst en skola för sånt!
Därför blir resultatet sånt här.
...så blev det också mycket sånt här. Brorsan är förövrigt överlägsen "grillmaster". Det finns visst en skola för sånt!Därför blir resultatet sånt här.
Cheferna kom ner.
De såg lite bekymrade ut. Men nu har de gjort en prioritetsordning. Och augusti månad kommer verkligen att bli full av jobb! Aldrig mer nån fritid och lugn stund. Bara jobba jobba jobba.
Måste återgå till mina papper. Tja då! Vi ses väl i september...
Måste återgå till mina papper. Tja då! Vi ses väl i september...
Lunch på gång!
Huvudvärken har lagt sig och jag ska kila ut och köpa mer naturdiet eftersom det börjar sina i förrådet. Jag gillar ju mina iskalla så det måste hela tiden finnas en i kylskåpet. Jag ska köpa lite frukt också. På mitt rum har jag en fruktskål och jag gillar att den hela tiden är fylld med god frukt som jag kan äta på när suget sätter in.
I går betalade jag en räkning så fort den dök upp och det kändes skönt. Jag delade även min tanke med sambon som slog bakut. "Blanda inte in mig i det där!" "Om du tror du kan be mig om pengar mitt i månaden till räkningar tar du fel!" Han är så underbart härlig när det gäller förändringar. Slår aldrig i backen. Bromsar aldrig. Är alltid villig att pröva något nytt. Tänk, det skulle vi ju kunna skriva i hans jobbansökningar!
I går betalade jag en räkning så fort den dök upp och det kändes skönt. Jag delade även min tanke med sambon som slog bakut. "Blanda inte in mig i det där!" "Om du tror du kan be mig om pengar mitt i månaden till räkningar tar du fel!" Han är så underbart härlig när det gäller förändringar. Slår aldrig i backen. Bromsar aldrig. Är alltid villig att pröva något nytt. Tänk, det skulle vi ju kunna skriva i hans jobbansökningar!
Huvudvärk!
Idag har jag huvudvärk så det känns som att ögonen ska poppa ur skallen.
Det beror antingen på väderväxlingen eller naturdieten.
Jag mår hur som helst mycket bättre rent kroppsligt sen jag började byta ut vissa måltider. Jag känner mig inte hungrig utan nöjd. I går kväll åt jag middag med familjen och sen åt jag mackor som jag brukar. Det slank också ner lite godis. Men på det hela taget är jag supernöjd med gårdagen.
Jag fortsätter definitivt ett par dagar till...
Det beror antingen på väderväxlingen eller naturdieten.
Jag mår hur som helst mycket bättre rent kroppsligt sen jag började byta ut vissa måltider. Jag känner mig inte hungrig utan nöjd. I går kväll åt jag middag med familjen och sen åt jag mackor som jag brukar. Det slank också ner lite godis. Men på det hela taget är jag supernöjd med gårdagen.
Jag fortsätter definitivt ett par dagar till...
tisdag 11 augusti 2009
Varför nutrilett?
Orden "norm" och "normal" har aldrig riktigt passat in i min värld. Fast det jag har upplevt är ju normalt för mig och jag känner inte till några andra alternativ. Jag kan läsa om andra världar, men ändå inte uppleva dem.
För mig har förhållandet till det man stoppar i munnen alltid varit väldigt komplicerat. Jag menar; om jag varit spelberoende hade jag kunnat klippa. Stänga av. Inte utsätta mig för frestelser. Men jag är mat/godisknarkare. Hur stänger man av sånt?
Sedan jag opererade mig och därmed klarade av att göra mig av med lejonparten av min övervikt, har mycket av mina ledord varit att försöka förlåta mig själv. Inte vara så sträng, eftersom jag alltid varit min egen hårda domare. Börjat gilla mig själv; med alla mina fel och brister.
Jag har för länge sedan förlåtit mina banemän. Men inte glömt. Minnen går aldrig att radera ut.
När jag nu varit förlåtande mot mig själv hela sommaren. Inte levt med en massa regler om hur jag ska äta eller inte; har jag tappat kontrollen. Och den vill jag naturligtvis ha tillbaka. För annars mår jag inte bra.
Kontroll för mig är att sluta äta helt och hållet. Mitt komplicerade förhållande till mat gör att jag kan inte bara äta nyttigt och nöja mig med det. Jag har inte lyckats nå till den punkten ännu (och faktum är att det skrämmer skiten ur mig).
Därför, så länge jag inte har makten över att kunna stoppa i mig det som är rätt för mig så klipper jag, avslutar. Men jag vill ju trots det inte utsätta kroppen för svält. Därför väljer jag en måltidsersättning som hjälp att hålla en jämn nivå av kaloriintag. Och när suget sätter in och jag vill köpa glass och godis, då dricker jag en mycket god nutrilett kaffelatte.
För mig har förhållandet till det man stoppar i munnen alltid varit väldigt komplicerat. Jag menar; om jag varit spelberoende hade jag kunnat klippa. Stänga av. Inte utsätta mig för frestelser. Men jag är mat/godisknarkare. Hur stänger man av sånt?
Sedan jag opererade mig och därmed klarade av att göra mig av med lejonparten av min övervikt, har mycket av mina ledord varit att försöka förlåta mig själv. Inte vara så sträng, eftersom jag alltid varit min egen hårda domare. Börjat gilla mig själv; med alla mina fel och brister.
Jag har för länge sedan förlåtit mina banemän. Men inte glömt. Minnen går aldrig att radera ut.
När jag nu varit förlåtande mot mig själv hela sommaren. Inte levt med en massa regler om hur jag ska äta eller inte; har jag tappat kontrollen. Och den vill jag naturligtvis ha tillbaka. För annars mår jag inte bra.
Kontroll för mig är att sluta äta helt och hållet. Mitt komplicerade förhållande till mat gör att jag kan inte bara äta nyttigt och nöja mig med det. Jag har inte lyckats nå till den punkten ännu (och faktum är att det skrämmer skiten ur mig).
Därför, så länge jag inte har makten över att kunna stoppa i mig det som är rätt för mig så klipper jag, avslutar. Men jag vill ju trots det inte utsätta kroppen för svält. Därför väljer jag en måltidsersättning som hjälp att hålla en jämn nivå av kaloriintag. Och när suget sätter in och jag vill köpa glass och godis, då dricker jag en mycket god nutrilett kaffelatte.
Naturdiet -shake it baby!
Det har varit en god sommar. Mycket god för att vara helt ärlig. Jag har unnat mig det mesta; god mat - ofta, goda frukter, gott godis, bra viner, GT, chips och sex.
Något av ovanstående har nu lett till att jag börjat öka i omfång om mage eller stuss. Eftersom jag har ett stört förhållande till mat och godis, vilket innebär att när jag ska dra ner på godis så blir även det nyttiga lidande; så har jag bestämt mig för att hjälpa upp aptiten med lite naturdietshake. Det vet jag att jag inte dumpar på. Jag hatar dumpningar.
Den enda shaken jag får i mig är den färdigskakade med kaffelattesmak. Helst ska den vara iskall. Men eftersom de aldrig står i kyldisken så sitter jag nu med en fesljummen och dricker. Medan resten ligger i kylskåpet. På tillväxt så att säga...
Jag har också köpt bigarråer, nektariner, passionsfrukt och blåbär som jag ska inmundiga idag. Åh! ljuvliga sommar!
Busy busy bee!
I går när jag hämtat Lilleman från dagis så satte vi oss i bilen för att leka brevbärare. Det var ju ett ton inbjudningar som skulle lämnas ut och eftersom vi var ute lite sent så tänkte vi att ett personligt vädjande är roligare. Han gillade i alla fall att lämna kuvert hos alla barnen och det blev mycket prat och leka efter sommarens uppehåll.
Därefter anmälde vi honom till simskolan. Hoppas att han får plats.
Sen åkte familjen Effektiv till dagiset och städade. Som belöning bjöd jag på middag på Långbro Värdshus och jag drack ett glas pinotage. Mums! Maten smakade ljuvligt efter sån effektivitet för att inte tala om vinet. Mmmm...
När vi åt middag presenterade jag min nygamla idé som går ut på att man faktiskt kan planera vardagen på samma bra sätt som man planerar sommaren. Och det är ju faktiskt tack vare att man planerar semestern så bra som den blir så lyckad. Så varför inte implementera det på vardagen också? Förslaget möttes av hurrarop och nu är vi en enad och glad familj!
Därefter anmälde vi honom till simskolan. Hoppas att han får plats.
Sen åkte familjen Effektiv till dagiset och städade. Som belöning bjöd jag på middag på Långbro Värdshus och jag drack ett glas pinotage. Mums! Maten smakade ljuvligt efter sån effektivitet för att inte tala om vinet. Mmmm...
När vi åt middag presenterade jag min nygamla idé som går ut på att man faktiskt kan planera vardagen på samma bra sätt som man planerar sommaren. Och det är ju faktiskt tack vare att man planerar semestern så bra som den blir så lyckad. Så varför inte implementera det på vardagen också? Förslaget möttes av hurrarop och nu är vi en enad och glad familj!
måndag 10 augusti 2009
Direkt från källan.
Mina två stora inspirationskällor i bloggvärlden, Minna och PerPenning, har satt grillor i huvudet på mig och jag funderar över två saker just nu.
Dels funderar jag på hur det skulle kännas att betala räkningarna så fort de dimper ner i lådan. Bara göra sig av med dem på en enda gång. Och sen aldrig mer bry sig om summan. Familjens gemensamma räkningar nagelfars varje månad. Vi sitter och glor på dem. "Har vi använt såhär mycket el?" säger vi och så släcker vi ner alla lampor så till den milda grad att gossen springer omkring med en ficklampa nuförtiden. "Har vi tankat bilen såhär mycket?" säger vi och så slutar vi köra bil. Men det skulle vara häftigt att gå ett steg längre. Inte sitta i slutet på varje månad och räkna pengar utan göra bort det på en gång. Vips så är den räkningen borta ur systemet.
Dels funderar jag över hur man får in sommaren i vardagen. Jag har verkligen haft en kanonsommar. Men vi hade planerat den minutiöst från a till ö och kanske var det därför det blev så lyckat? Vardagen brukar mer vara av valören jonglering. Man jonglerar så man blir utmattad och när helgen kommer tror man att man ska vila sig i form i soffan. Vilket leder till ännu mer jonglerande på måndagen. Jag tänker verkligen försöka sätta mig ner och bena ut vilka ingredienser under sommaren som var viktigast och sen försöka införliva dem mer i min vardag. Så att jag slipper känslan av att jag springer runt i ett ekorrhjul på bekostnad av känslan av att verkligen vara på väg någonstans i en enda rörelse.
Dels funderar jag på hur det skulle kännas att betala räkningarna så fort de dimper ner i lådan. Bara göra sig av med dem på en enda gång. Och sen aldrig mer bry sig om summan. Familjens gemensamma räkningar nagelfars varje månad. Vi sitter och glor på dem. "Har vi använt såhär mycket el?" säger vi och så släcker vi ner alla lampor så till den milda grad att gossen springer omkring med en ficklampa nuförtiden. "Har vi tankat bilen såhär mycket?" säger vi och så slutar vi köra bil. Men det skulle vara häftigt att gå ett steg längre. Inte sitta i slutet på varje månad och räkna pengar utan göra bort det på en gång. Vips så är den räkningen borta ur systemet.
Dels funderar jag över hur man får in sommaren i vardagen. Jag har verkligen haft en kanonsommar. Men vi hade planerat den minutiöst från a till ö och kanske var det därför det blev så lyckat? Vardagen brukar mer vara av valören jonglering. Man jonglerar så man blir utmattad och när helgen kommer tror man att man ska vila sig i form i soffan. Vilket leder till ännu mer jonglerande på måndagen. Jag tänker verkligen försöka sätta mig ner och bena ut vilka ingredienser under sommaren som var viktigast och sen försöka införliva dem mer i min vardag. Så att jag slipper känslan av att jag springer runt i ett ekorrhjul på bekostnad av känslan av att verkligen vara på väg någonstans i en enda rörelse.
Prasslande pengar.
I går var jag ute på stan för att köpa inbjudningskort till Lillemans födelsekalas. Jag passade på att kolla in höstmodet i några butiker. Slogs av affärernas rekord i gnidighet. Jag menar; kom in i matchen; det är lågkonjunktur! Inte kan man höja priserna så sjukt mycket? Jag tyckte verkligen att det mesta var snordyrt. Och faktiskt ganska fult. Jag brukar älska när höstmodet kommer på hyllan; de dova färgerna, nya snitt. Men nu. Oj vad fult!
Jag hittade ett par saker jag kunde tänka mig. Så kom tanken; "jamen jag har ju köpstopp!". Fast det har jag ju inte? Konstig tanke.
Jag köpte i alla fall ett par nya lakan. Man behöver ju ha mer än ett att byta med och när vårt andra dubbellakan begåvades med ett stort hål pga utslitning så måste man ju inse att det behövs nya lakan? Jag tänkte sy ihop två vanliga men bestämde mig nu för att köpa två (köpte man två fick man det andra för femtio kronor).
När jag betalade expediten med mina prasslande femhundralappar så strök jag dem med fingertopparna. Jag såg hennes blick. Fick nästan lust att säga att jag faktiskt gillar mina pengar. Och ogärna gör mig av med dem (vilket skämt!)
Ute på gatan så var jag tvungen att sätta mig ner. Jag fick stirra ner i påsen både en och två gånger för att övertyga mig själv om att jag gjort rätt. Men lusten att lämna tillbaka lakanen var överhängande stor. Hade jag gjort rätt? Men man kan ju inte sova i ett hål?
Min ambivalens för pengar och dess värde har verkligen nått nya höjder. Men jag inser ju att det endast är ett tecken på något annat. Hey, jag är inte född i går! Jag känner min hjärna och dess knepigheter väldigt väl. Vi snackar en hjärna som är beredd att trampa över lik för att få mig att rysa av ångest inför nåt så trivialt som att köpa lakan. I lördags kom jag ju inte längre än till Älvsjö station innan jag fick vända hem.
Jag hittade ett par saker jag kunde tänka mig. Så kom tanken; "jamen jag har ju köpstopp!". Fast det har jag ju inte? Konstig tanke.
Jag köpte i alla fall ett par nya lakan. Man behöver ju ha mer än ett att byta med och när vårt andra dubbellakan begåvades med ett stort hål pga utslitning så måste man ju inse att det behövs nya lakan? Jag tänkte sy ihop två vanliga men bestämde mig nu för att köpa två (köpte man två fick man det andra för femtio kronor).
När jag betalade expediten med mina prasslande femhundralappar så strök jag dem med fingertopparna. Jag såg hennes blick. Fick nästan lust att säga att jag faktiskt gillar mina pengar. Och ogärna gör mig av med dem (vilket skämt!)
Ute på gatan så var jag tvungen att sätta mig ner. Jag fick stirra ner i påsen både en och två gånger för att övertyga mig själv om att jag gjort rätt. Men lusten att lämna tillbaka lakanen var överhängande stor. Hade jag gjort rätt? Men man kan ju inte sova i ett hål?
Min ambivalens för pengar och dess värde har verkligen nått nya höjder. Men jag inser ju att det endast är ett tecken på något annat. Hey, jag är inte född i går! Jag känner min hjärna och dess knepigheter väldigt väl. Vi snackar en hjärna som är beredd att trampa över lik för att få mig att rysa av ångest inför nåt så trivialt som att köpa lakan. I lördags kom jag ju inte längre än till Älvsjö station innan jag fick vända hem.
Vardag igen!
Natten som gått är en sån där natt där det känns som att man har varit vaken hela tiden och sovit kanske en kvart. Men jag tröstar mig med att jag förmodligen har sovit mer än vad jag tror. Och att jag har laddade batterier, vilket borde leda till att det är omöjligt för mig att vara trött nu.
Lilleman är lämnad på dagis och jag tror att han gillade det mer än vi. Han lekte och hade knappt tid att säga hej då.
Jag fick skjuts till jobbet, vilket gjorde att jag var tidig för en gångs skull. Har använt tiden väl, pratat semester med mina kolleger. Ännu en mjukstart!
Min familj är tillbaka, ordningen är återställd och det är dags att öva upp sina jongleringsfärdigheter igen.
Lilleman är lämnad på dagis och jag tror att han gillade det mer än vi. Han lekte och hade knappt tid att säga hej då.
Jag fick skjuts till jobbet, vilket gjorde att jag var tidig för en gångs skull. Har använt tiden väl, pratat semester med mina kolleger. Ännu en mjukstart!
Min familj är tillbaka, ordningen är återställd och det är dags att öva upp sina jongleringsfärdigheter igen.
fredag 7 augusti 2009
Nu är det ute och klart!
Jag har fått ett nytt jobb!
Visst låter det fantastiskt? Men jag har förhoppningen att det kommer att bli riktigt riktigt bra! Jag kommer att jobba så centralt man bara kan. Med lite tur får jag utsikt mot Stadshuset och jag kanske kan få se lite vatten? Mitt nya kontor är nyrenoverat och fint och luftigt. Nämnde jag centralt?
Jag börjar den 7 september. Anledningen till att det blir så snart är för att vi är ju så effektiva inom vår organisation. Men jag har verkligen ingenting emot det.
På det här viset kommer jag att spara in omkostnaderna för en bil. Jag hade nämligen planer på att skaffa en liten stadsbil som jag kunde åka till jobbet med eftersom jag i dagsläget lägger nästan två timmar per dag på pendling. Timmar som jag skulle tex kunna träna på. När jag nu jobbar så centralt som jag kommer att göra så får jag en resväg som är halverad.
Nu finns det faktiskt bara ett par små saker som vi ska hålla tummarna för, sedan tror jag faktiskt att vi kommer att åka räkmacka genom liveet!
Tjohooo!!!!
Ha en riktigt god helg. Själv kommer jag att vara ensam och utan dator. Men i en stad med en miljon invånare. Och solen som skiner. Just det, och en dvd.
Fattas ju bara lite sunda matvanor och så är jag ju nästan hemma!
Nä nu loggar jag ut och tar ledig fredag!
Kramis kramis...
Visst låter det fantastiskt? Men jag har förhoppningen att det kommer att bli riktigt riktigt bra! Jag kommer att jobba så centralt man bara kan. Med lite tur får jag utsikt mot Stadshuset och jag kanske kan få se lite vatten? Mitt nya kontor är nyrenoverat och fint och luftigt. Nämnde jag centralt?
Jag börjar den 7 september. Anledningen till att det blir så snart är för att vi är ju så effektiva inom vår organisation. Men jag har verkligen ingenting emot det.
På det här viset kommer jag att spara in omkostnaderna för en bil. Jag hade nämligen planer på att skaffa en liten stadsbil som jag kunde åka till jobbet med eftersom jag i dagsläget lägger nästan två timmar per dag på pendling. Timmar som jag skulle tex kunna träna på. När jag nu jobbar så centralt som jag kommer att göra så får jag en resväg som är halverad.
Nu finns det faktiskt bara ett par små saker som vi ska hålla tummarna för, sedan tror jag faktiskt att vi kommer att åka räkmacka genom liveet!
Tjohooo!!!!
Ha en riktigt god helg. Själv kommer jag att vara ensam och utan dator. Men i en stad med en miljon invånare. Och solen som skiner. Just det, och en dvd.
Fattas ju bara lite sunda matvanor och så är jag ju nästan hemma!
Nä nu loggar jag ut och tar ledig fredag!
Kramis kramis...
Angel...
Jag har precis varit och köpt den här:
Vad mig anbelangar kan det åska och regna i helgen. Oj vad kul jag ska ha.
Vad mig anbelangar kan det åska och regna i helgen. Oj vad kul jag ska ha.
torsdag 6 augusti 2009
Semesterekonomi
Jag är faktiskt väldigt stolt över mig själv den här semestern. Jag började med att betala alla mina räkningar innan jag spenderade en krona. Sen gjorde jag och sambon upp en budget innan vi åkte till Rivieran. Jag brukar i normala fall spendera mycket när jag är utomlands, ingen koll alls liksom. Men vi gjorde som sagt upp en budget och varje morgon efter frukosten satt vi på balkongen och gick igenom gårdagen. Vi räknade och förde upp kostnaderna i min svarta bok och det blev som en sport.
Kan väl tillägga att vi faktiskt gjorde upp en ganska riklig budget men att vi sedan låg under den. Faktum var att ibland när jag skulle spendera pengar så tänkte jag på min budget och så lät jag kostnaden vara. Jag höll mig också till kontanter, vilket gjorde att varje euro som gick ur min plånbok var fullständigt kontrollerad. Det blev med andra ord ganska få pengar spenderade på onödigheter.
Detta har gjort att jag har inte saknat pengar under semestern, och nu när jag är åter i arbete så har jag faktiskt pengar över! Jag känner mig väldigt lycklig över att jag faktiskt vänt på skutan.
Varje dag när jag vill spendera pengar på kläder, går jag istället hem till min garderob och vårdar mina nuvarande kläder. Stryker en skrynklig blus, provar en kjol jag inte haft på länge. Lagar nåt som gått sönder. Slänger en missfärgad t-shirt. Och detta är faktiskt väldigt nyttigt för mig. Jag har också gett mig själv ett löfte att till hösten ska jag (när rätt tillfälle uppenbarar sig. Naturligtvis. Inget spontanköp här inte...) få lov att köpa en lite finare väska eller en kostym. Och inte en sån där kostym som man köper och hänger in i garderoben för man ska ha den när man minskat en storlek. Utan den ska sitta som en smäck och jag ska rodna och säga WOW!!!!! i butiken. Annars inget köp.
Kan väl tillägga att vi faktiskt gjorde upp en ganska riklig budget men att vi sedan låg under den. Faktum var att ibland när jag skulle spendera pengar så tänkte jag på min budget och så lät jag kostnaden vara. Jag höll mig också till kontanter, vilket gjorde att varje euro som gick ur min plånbok var fullständigt kontrollerad. Det blev med andra ord ganska få pengar spenderade på onödigheter.
Detta har gjort att jag har inte saknat pengar under semestern, och nu när jag är åter i arbete så har jag faktiskt pengar över! Jag känner mig väldigt lycklig över att jag faktiskt vänt på skutan.
Varje dag när jag vill spendera pengar på kläder, går jag istället hem till min garderob och vårdar mina nuvarande kläder. Stryker en skrynklig blus, provar en kjol jag inte haft på länge. Lagar nåt som gått sönder. Slänger en missfärgad t-shirt. Och detta är faktiskt väldigt nyttigt för mig. Jag har också gett mig själv ett löfte att till hösten ska jag (när rätt tillfälle uppenbarar sig. Naturligtvis. Inget spontanköp här inte...) få lov att köpa en lite finare väska eller en kostym. Och inte en sån där kostym som man köper och hänger in i garderoben för man ska ha den när man minskat en storlek. Utan den ska sitta som en smäck och jag ska rodna och säga WOW!!!!! i butiken. Annars inget köp.
Lång dags färd mot natt.
I går kom min bästa kompis hem till mig och vi satt och pratade och skrattade. Jag har saknat henne under semestern och det var kul att få lite kvalitetstid bara hon och jag. Hon älskar att gå på konserter och hon berättade om sin fantastiska sommar med många spelningar. Jag hoppas verkligen att hon inser vilken toppentjej hon är!
Vi pratade lite om våra erfarenheter av män, nu när jag har lite att jämföra med från Rivieran, där man faktiskt blir sedd, trots man och barn i släptåg. Vilken enorm skillnad det är då svenska män aldrig riktigt tycks växa upp och bli mogna med allt vad det innebär i socialt samspel. Nej, en man i fyrtioårsåldern som blir ensamstående verkar ha mer gemensamt med en fnittrig 20-åring, eftersom de väljer sådana tjejer? En mogen kvinna i karriären som vet sitt värde har verkligen ingenting att hämta hos svenska män som springer därifrån med svansen mellan benen. "En lydig kvinna är en lycklig kvinna" verkar vara många mäns valspråk.
Jag är verkligen glad över att jag hittade den siste mogne mannen som vet hur man tar hand om sin tjej och som på lika villkor är beredd att trampa livets stig.
Vi pratade lite om våra erfarenheter av män, nu när jag har lite att jämföra med från Rivieran, där man faktiskt blir sedd, trots man och barn i släptåg. Vilken enorm skillnad det är då svenska män aldrig riktigt tycks växa upp och bli mogna med allt vad det innebär i socialt samspel. Nej, en man i fyrtioårsåldern som blir ensamstående verkar ha mer gemensamt med en fnittrig 20-åring, eftersom de väljer sådana tjejer? En mogen kvinna i karriären som vet sitt värde har verkligen ingenting att hämta hos svenska män som springer därifrån med svansen mellan benen. "En lydig kvinna är en lycklig kvinna" verkar vara många mäns valspråk.
Jag är verkligen glad över att jag hittade den siste mogne mannen som vet hur man tar hand om sin tjej och som på lika villkor är beredd att trampa livets stig.
onsdag 5 augusti 2009
Magasin
Jag älskar magasin av alla de slag. Doften av nytryckt tidning och så vackra bilder. Jag är full av förhoppning varje gång jag börjar bläddra och jag njuter verkligen av upplevelsen.
Sambon påpekade förresten att för att en tidning ska sälja till kvinnor så ska det helst vara en vacker kvinna på omslaget. Fast det är det väl även på tidningar som vänder sig till män, skrockade han glatt.
Sen dess har jag sett att det finns många tidningar med män på omslaget. Som vänder sig till män. Populärast den här veckan är den där Bruno. (Vars humor alla utom jag skrattar åt. Jag kan helt enkelt inte se nåt kul i denna figur...)
Sambon påpekade förresten att för att en tidning ska sälja till kvinnor så ska det helst vara en vacker kvinna på omslaget. Fast det är det väl även på tidningar som vänder sig till män, skrockade han glatt.
Sen dess har jag sett att det finns många tidningar med män på omslaget. Som vänder sig till män. Populärast den här veckan är den där Bruno. (Vars humor alla utom jag skrattar åt. Jag kan helt enkelt inte se nåt kul i denna figur...)
Are you lonesome tonight?
Jag lyssnade precis på inspelningen där man hör Elvis skratta så han kiknar; han får knappt fram en ton. Jag har alltid trott att han skrattade för att körtjejen tar i för kung och fosterland; men det finns tydligen en radda alternativa förklaringar.
Jag älskar att höra hans skratt. Oftast följs Stjärnorna som dött för unga av ett tungsinne och allvar, man kan nästan nickande förstå att de dött; så allvarliga och tråkiga som deras liv varit. Och fyllt av bara förpliktelser att endast droger kan sudda bort vardagen.
Så hör jag Elvis skratta. Och jag tänker att han var nog lycklig den mesta delen av tiden, trots allt.
Jag älskar att höra hans skratt. Oftast följs Stjärnorna som dött för unga av ett tungsinne och allvar, man kan nästan nickande förstå att de dött; så allvarliga och tråkiga som deras liv varit. Och fyllt av bara förpliktelser att endast droger kan sudda bort vardagen.
Så hör jag Elvis skratta. Och jag tänker att han var nog lycklig den mesta delen av tiden, trots allt.
Kedjor och nitar.
Jag gillar verkligen det rådande modet. De dova färgerna, missfärgade klänningar, skinnjackor, nitar och glitter. Det ska vara mycket av allt; inte alls avskalat och tidlöst. Nej nu kan vi ta på oss lager på lager och gärna femton tjocka nitarmband blandat med guld- och silverkedjor.
Egentligen ser jag bara ett problem med årets mode: Hur bär man det på kontor?
Jag roade mig med att gå igenom min garderob i går. Hänga alla jobbkläder i en garderob och resten i övriga garderober. Och ja; svaret är misär. Jag är på eller på väg till jobb ungefär 52,5 timmar i veckan.
Jag är ute på lokal kanske en timme i veckan utslaget. Eftersom jag går ut en gång i månaden. Men min garderob är dimensionerad till ungefär tvärtom. Och när jag läser tidningarna (oj vad jag älskar dem) så får jag nästan aldrig tips på hur jag ska se ut på jobbet utan hur jag ser ut när jag ligger slängd i en lounge efter solnedgång.
Mitt uppvaknande kom egentligen på Rivieran. Jag hade med mig kjolar, byxor, klänningar, tishor och linnen till förbannelse. Tre fjärdedelar av packningen kom hem ouppackad. Jag gick klädd i linne och kjol eller en liten tunn klänning som jag verkligen älskar.
Jag kan dock inte komma ifrån att när jag kollar in i övriga garderober så ryser jag av välbehag. Oj vad fina. Och vilka möjligheter jag har... Den dag jag kommer ur garderoben, om man säger så...
Egentligen ser jag bara ett problem med årets mode: Hur bär man det på kontor?
Jag roade mig med att gå igenom min garderob i går. Hänga alla jobbkläder i en garderob och resten i övriga garderober. Och ja; svaret är misär. Jag är på eller på väg till jobb ungefär 52,5 timmar i veckan.
Jag är ute på lokal kanske en timme i veckan utslaget. Eftersom jag går ut en gång i månaden. Men min garderob är dimensionerad till ungefär tvärtom. Och när jag läser tidningarna (oj vad jag älskar dem) så får jag nästan aldrig tips på hur jag ska se ut på jobbet utan hur jag ser ut när jag ligger slängd i en lounge efter solnedgång.
Mitt uppvaknande kom egentligen på Rivieran. Jag hade med mig kjolar, byxor, klänningar, tishor och linnen till förbannelse. Tre fjärdedelar av packningen kom hem ouppackad. Jag gick klädd i linne och kjol eller en liten tunn klänning som jag verkligen älskar.
Jag kan dock inte komma ifrån att när jag kollar in i övriga garderober så ryser jag av välbehag. Oj vad fina. Och vilka möjligheter jag har... Den dag jag kommer ur garderoben, om man säger så...
tisdag 4 augusti 2009
Mätt?
Vilken härlig känsla det är! Att vara totalt mätt på intryck, händelser, god mat, god dryck, gott sällskap och saker. Jag sitter med ett fånigt leende på läpparna (är väl lite trött också) och njuter av att vara jag.
Jag njuter av att det var jag som låg där i den varma sanden och såg ut över det azurblå vattnet och blev alldeles hänförd av bergen bakom. Att det var jag som satt på balkongen och blickade ut över folklivet med ett glas Gigondas i handen. Att det var jag som skrattade så högt och länge åt sambons fåniga skämt att grannen till slut kom ut på balkongen och frågade om han fick vara med på festen.
Åh! Låt mig få känna doften av varm jord igen!
Jag njuter av att det var jag som låg där i den varma sanden och såg ut över det azurblå vattnet och blev alldeles hänförd av bergen bakom. Att det var jag som satt på balkongen och blickade ut över folklivet med ett glas Gigondas i handen. Att det var jag som skrattade så högt och länge åt sambons fåniga skämt att grannen till slut kom ut på balkongen och frågade om han fick vara med på festen.
Åh! Låt mig få känna doften av varm jord igen!
Gräsänka blues..
Jag sjunger ju gräsänka blues. I går när jag vandrat omkring i stan i flera timmar och så småningom kom hem, insåg jag att det fattades mig något.
När jag väl insåg att det var kaffe jag behövde, kom jag ihåg att det tagit slut precis innan vi åkte. Och att affären nu hade stängt. Så jag tog en kopp starkt te istället.
Ganska gott. Inte alls samma sak.
När jag väl insåg att det var kaffe jag behövde, kom jag ihåg att det tagit slut precis innan vi åkte. Och att affären nu hade stängt. Så jag tog en kopp starkt te istället.
Ganska gott. Inte alls samma sak.
Bilen.
Ibland blir jag nästan rädd och inbillar mig att jag genom min blogg manifesterar det jag tänker och önskar. Sommaren började ju lite tufft eftersom jag och sambon insåg hur beroende av bil vi egentligen är. Bara det sopberg som under sommaren växte eftersom vi inte har någon återvinningsstation på gångavstånd. Att vi tvingades utforska närområdets grönområden och inte åka till våra vanliga smultronställen.
Men jobbigast var det att vara isolerade i storstaden. Vi insåg båda att bilen är vår "dra åt helvete"- buffert när vi bara måste i väg från storstadens sorl och brus och tanka energi hos nära och kära.
Men vi vande oss vid tanken och insåg också att vi så småningom kommer att behöva en ny bil. Då ringer sambons bror. Han tyckte att vi ska byta kylare och vattenpump och testa om det räcker. Och han ville sponsra oss. Efter att ha diskuterat fram och tillbaka under ett dygn innan vi skulle åka i väg till Nice, bestämde vi oss för att göra ett försök.
Så resultatet blev att jag fick sätta mig bakom ratten på min gamla BMW igen. Vi åkte ner till pappas hotell och upplevde några riktigt fina dagar innan det var dags för mig att återvända till Stockholm igen för att börja jobba. Men hela känslan av att ratta en fin bil är bortraderad. Ja, bilen funkar. Men den är inte pålitlig för fem öre och därför älskar jag den inte längre. Förr väckte den heta känslor; blank metall, härliga skinnsäten och tyst motor. Nu ser jag bara en gammal relik från svunna tider.
Men jobbigast var det att vara isolerade i storstaden. Vi insåg båda att bilen är vår "dra åt helvete"- buffert när vi bara måste i väg från storstadens sorl och brus och tanka energi hos nära och kära.
Men vi vande oss vid tanken och insåg också att vi så småningom kommer att behöva en ny bil. Då ringer sambons bror. Han tyckte att vi ska byta kylare och vattenpump och testa om det räcker. Och han ville sponsra oss. Efter att ha diskuterat fram och tillbaka under ett dygn innan vi skulle åka i väg till Nice, bestämde vi oss för att göra ett försök.
Så resultatet blev att jag fick sätta mig bakom ratten på min gamla BMW igen. Vi åkte ner till pappas hotell och upplevde några riktigt fina dagar innan det var dags för mig att återvända till Stockholm igen för att börja jobba. Men hela känslan av att ratta en fin bil är bortraderad. Ja, bilen funkar. Men den är inte pålitlig för fem öre och därför älskar jag den inte längre. Förr väckte den heta känslor; blank metall, härliga skinnsäten och tyst motor. Nu ser jag bara en gammal relik från svunna tider.
måndag 3 augusti 2009
Världens bäste bror fyller år!
I dag fyller min bror 40 år.
Han är den bäste brorsa man kan tänka sig! När vi var små slogs vi som hund och katt och tyckte olika om precis allt. Om inte omvärlden var inblandad. Då tyckte vi lika!
Vi växte upp och blev bästa vänner. Vi har festat ihop, åkt på semester ihop och helt enkelt haft djävligt skoj tillsammans. Jag är så glad över att jag har honom vid min sida och jag vill med det här inlägget passa på att gratulera honom.
Ett fett grattis, brorsan! Du är grym!
Spara pengar?
I går gjorde jag det perfekta klippet. Jag köpte biljetter till det lite långsammare tåget, de var cirka trehundra spänn billigare. Jag funderade på hur tåget kunde vara två timmar långsammare än ordinarie tåg.
Fick svar på det när vi åkte; stopp i Linköping i en halvtimme bland annat.
Hamnade i en kupé där ett nyförälskat par först låg och sen satt och öppet kysstes hela resan. Ska man titta eller måste man låtsas sova? Men visst; det var ju inte deras fel att tåget var långsamt...
Kom till Stockholm en timme efter det att tåget som startade efter oss i Nässjö körde om oss i Linköping. Då hade pendeln och tunnelbanan slutat gå. Så jag tog en taxi.
Den landade på 259 kronor? Satt och blundade och försökte intala mig att det var 22 euro och egentligen ett ganska billigt sätt att komma hem.
Men jag kan inte släppa tanken. På att jag varken tjänade pengar eller tid. Och att jag fick känna mig som en främling på min egen bakgata.
Fick svar på det när vi åkte; stopp i Linköping i en halvtimme bland annat.
Hamnade i en kupé där ett nyförälskat par först låg och sen satt och öppet kysstes hela resan. Ska man titta eller måste man låtsas sova? Men visst; det var ju inte deras fel att tåget var långsamt...
Kom till Stockholm en timme efter det att tåget som startade efter oss i Nässjö körde om oss i Linköping. Då hade pendeln och tunnelbanan slutat gå. Så jag tog en taxi.
Den landade på 259 kronor? Satt och blundade och försökte intala mig att det var 22 euro och egentligen ett ganska billigt sätt att komma hem.
Men jag kan inte släppa tanken. På att jag varken tjänade pengar eller tid. Och att jag fick känna mig som en främling på min egen bakgata.
Sommarminnen...
Är det bara jag som sitter framför datorn, drömmer mig bort i ett minne, ler lite och återvänder till vardagen? Oj vad skönt jag har haft det! Hela kroppen njuter av allt jag varit med om. Och det var fantastiskt!
At home, at work, at play!
Tillbaka på jobbet igen. Det känns helt overkligt. Vad gör jag här? Drömmer jag?
Och när jag satt på bussen hit så tänkte jag: "Satan!" Så nu går jag och tar ett mentalt adjö av det här shoppingcentrumet som hållit mig fången en längre tid. Det är dags att gå vidare.
Fem minuter efter att jag kommit innanför dörren bad jag att få tala med chefen. "Jag har fått ett nytt jobb!"
Nu räknar jag ner igen!
Och när jag satt på bussen hit så tänkte jag: "Satan!" Så nu går jag och tar ett mentalt adjö av det här shoppingcentrumet som hållit mig fången en längre tid. Det är dags att gå vidare.
Fem minuter efter att jag kommit innanför dörren bad jag att få tala med chefen. "Jag har fått ett nytt jobb!"
Nu räknar jag ner igen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)