Jag lyssnade precis på inspelningen där man hör Elvis skratta så han kiknar; han får knappt fram en ton. Jag har alltid trott att han skrattade för att körtjejen tar i för kung och fosterland; men det finns tydligen en radda alternativa förklaringar.
Jag älskar att höra hans skratt. Oftast följs Stjärnorna som dött för unga av ett tungsinne och allvar, man kan nästan nickande förstå att de dött; så allvarliga och tråkiga som deras liv varit. Och fyllt av bara förpliktelser att endast droger kan sudda bort vardagen.
Så hör jag Elvis skratta. Och jag tänker att han var nog lycklig den mesta delen av tiden, trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar