Tankar om melodifestivalen.

Hittills tycker jag inte att det har varit någon vidare folkfest. Gäsp vilka trista låtar. Tysk schlager i marschtakt har tydligen fått genomslag på festivalen och därför är alla låtar utan vare sig härlig baktakt eller med texter som betyder någonting. Det blir en enda lång oktoberfest och jag greppar efter ölglaset för att överleva.

Så kommer då HEAT. Och här har jag min alldeles egen privata teori om varför de gick vidare. Var det verkligen någon som inte såg att trummisen hade ett par silvriga tights på sig. Och inga kallingar? Jag kunde verkligen inte släppa honom (eller den) med blicken. För den stal verkligen hela showen. I all sin prakt.

Kul också att notera att när en trosa dyker upp i Let's dance så täcker den hela löpet. Men när hela klockspelet dinglar får vi inte ett ord någonstans. Utom här då förstås!